fredag 30 juli 2010

There is something rotten in the state of Sweden

En av Sveriges (visserligen före detta) länspolischefer dömdes idag till drygt 6 års fängelse för sexbrott.

Ingen är ofelbar, visst! Och det ska alltid finnas förlåtelse för den som bekänner sina felsteg och ber om förlåtelse! Men, med det sagt kan man konstatera att kraven är och bör vara större för de som har ledande positioner i samhället, speciellt de som är satta att vaka över att lag och rätt skipas och efterlevs.

Man talar om tre delar av samhällsmakten (Montesquieu). Den lagstiftande, den dömande och den utövande. I Sverige symboliserat av Riksdagen, Högsta domstolen och Regeringen. Visserligen är media också numera en fjärde statsmakt, som ibland går in både som dömande och utövande makt, men låt oss lämna det därhän här. På något sätt är politiker mer ansvariga som lagstiftare och styrande, men domare och rättsmyndigheter är också mycket viktiga och borde ha samma höga standard.

Hade Göran Lindberg kunnat sitta kvar som länspolischef idag? Säkerligen inte, men för några år sedan hade vi en domare i högsta domstolen, Leif Thorsson, som dömdes för att ha haft sex med en yngre pojke. Han är sedan 2007 tillbaka i tjänst efter ett par år i lagrådet, något som exempelvis Madeleine Leijonhufvud med rätta reagerar starkt över.

Det som är lite kymigt med de här historierna, Thorsson och Lindberg, är att de troligen måste ses som toppen på ett isberg. Lindbergs mycket omfattande koppleri- och sexköpsverksamhet upptäcktes av en tillfällighet, och i fallet Thorsson fanns det uppgifter om att det skett liknande saker vid flera tillfällen.

Sexbrott är speciellt tabubelagt, och det med rätta. Därför var anklagelsarna mot Littorin speciellt allvarliga. Tyvärr har dock gränserna i Sverige tänjts väsentligt under senare tid. Från att ha varit kopplat tydligt till äktenskapet, har sexlivet, förutom att ha blivit fläkt ut i offentligheten via porr, internet och annan exponering, blivit (juridiskt) accepterat i allt vidare cirklar. Samtidigt har sexlagstiftningen skärpts i vissa avseenden (exempelvis sexköp - nu diskuteras även åter förbud mot tidelag) och det är bra. Men genom att tänja på vad som är accepterat öppnar man upp för den här typen av beteenden som tragiskt nog ofta drabbar unga tjejer och killar och förstör deras framtid.

Det vi behöver är en privatmoralisk resning i Sverige. Visst kan man göra vissa saker genom lagstiftning, som till viss del är normbildande, men genom vårt demokratiska system får vi de lagar och regler som återspeglar de normer som finns i samhället. Därför är det så viktigt att för att få en bättre privatmoral så måste detta komma underifrån i form av ett tryck från människor såsom Göran Skytte som jag lyssnade på här i Uppsala i går. Han har gått från ett utsvävande liv med sönderslitna familjerelationer till ett liv där han står för trohet, kärlek och en hög personlig moral. Så även Marcus Birro. Sådana personer borde få större inflytande i stället för resten av "isberget" av brottsliga personer som sitter på poster inom rättsväsende och offentlig förvaltning. Jag säger åter som Birro - låt oss starta en gerillarörelse för barnen och kärleken. Den äkta kärleken!

DN 1,2,3 SvD 1,2,3,4,5 Dagen 1 AB 1,2,3 VG 1,2,

fredag 23 juli 2010

KD vill ha lättillgänglig vård

Att vi vill underlätta för verklighetens folk att komma i kontakt med vården blev UNT:s slutsats idag efter att vi presenterat vårt landstingsprogram (se det på distriktets hemsida).

Det blev en riktigt mysig turne idag i vårt nya kampanjekipage - Miriam Erikssons bil och så "ägget" - husvagnen med samma årsmodell som vårt parti - 1964. I Enköping mötte Enköpingsposten, och med mellanlandning på anrika konditori Drotts fortsatte färden till Uppsala där vi mötte media på slottsbacken.

Tyvärr kunde jag inte vara med på avslutningen i Öregrund, för norra valkretsen, men påtroppande landstingsrådet Anna-Karin Klomp höll säkert ställningarna väl där med de lokala listtopparna Eva Fredriksson och Carl-Gunnar Johansson.

måndag 19 juli 2010

Ebba mer (KD) än jag...


I dagens UNT presenteras den valkompass , som man testade Uppsala-politikerna på för en tid sedan. Ebba Busch lyckades i testet pricka in sig själv som Kristdemokrat-sympatisör i första hand. För min egen del blev det Centerpartiet som knep förstaplatsen 0,8% före Kristdemokraterna (liknande resultat en stund senare i SvD). Om det nu är testet som ger konstigt utslag (de flesta frågor utgick från ett vänsterperspektiv = mycket negationer...) eller om det är jag som ska fundera på partibyte... Jag har faktiskt röstat på (C) i något av mina första val, så det är väl inte helt främmande, även om jag självklart tycker att Kristdemokraterna står för den klart bästa ideologiska förankringen. Fast jag är inte i så dåligt sällskap eftersom även Gunnar Hedberg fick (C), och (KD) högst!

Att Sverigedemokraterna hamnar så högt beror väl helt enkelt på att de i stora delar plankat andra partiers politik. På den enda frågan som är deras profilfråga i testet anser jag till skillnad från (SD) att invandrare i högsta grad berikar det svenska samhället.
Sedan är det viktiga ju att det just nu ser ut som de flesta i Sverige lutar åt höger! Det ger hopp för framtiden trots vad som sägs på alla partitester...

Landstingsjour

Sitter nu på landstinget i sommarvärmen för att bevaka min "jourtjänstgöring" som landstingsråd under den här veckan. Under semestertider har vi delat upp sommaren mellan oss, och nu är det min tur.

Noterar också i diariet ett brev "Kommunal Uppsala läns krav på socialdemokratiska partiet inför... valen i september 2010". Förväntar man sig att just sossarna ska företräda personalen och de särintressen de företräder?

Annars är det många tänkvärda förslag de kommer med. Landstinget måste naturligtvis bli en bättre arbetsgivare, på många olika områden. Men jag är lite förvånad över att Kommunal ser upphandlingar som något negativt - min uppfattning är att personalen efter att vi nu ser flera aktörer inom vårdsektorn får en bättre ställning på arbetsmarknaden när det blir fler arbetsgivare att välja på. Och att arbetsgivare medvetet skulle välja bort kollektivavtal vore ju i så fall bara ett resultat av att facken agerat alltför obstruerande och obstinat. För oss som driver en verksamhet inom barnomsorgen är det självklart med kollektivavtal av omsorg för personalen!

torsdag 15 juli 2010

Ambulanshjälp till Gotland

Gotland har ont om ambulanser på sommaren när det är mycket turister. Kanske vi kan bistå med det från Uppsala - här försvinner ju en massa studenter och annat folk under sommaren? Vi kan ju undersöka saken!

Se även initierade Tokmoderaten