Kristdemokrati bästa formen av konservatism
När jag talade vid föreningen Heimdals torsdagsmöte var min titel "Varför kristdemokratin är bästa formen av konservatism". Det är alltid trevligt att vara på plats på Uppsalas kanske viktigaste borgerliga studentförening, som dessutom har väldigt gamla anor
Här är ett sammandrag av vad jag sa
Tack för inbjudan till föreningen Heimdal! Jag tror jag hört alla KD:s partiledare här, Alf Svensson, Göran Hägglund och Ebba Busch Thor. Föreningen behövs och är ett bålverk för konservatismen.
Jag har sedan studietiden där jag bland annat brukade gå på föreningen Heimdal kallat mig konservativ. Men frågan är om det finns någon "bättre" form av konservatism. Finns det en sanning. Pontius Pilatus uttryckte "Quid est veritas?". När jag studerade filosofi fick jag upp ögonen för vikten av värdeteorin och här står den naturrättsliga traditionen mot positivism. I de anglosaxiska länderna är naturrättstraditionen starkare, medan i exempelvis Tyskland och Sverige har rättspositivismen varit förhärskande. Det innebär att man här ofta menar att det som är sant och rätt är det som riksdagen ("lagstiftaren") har beslutat. I USA hänvisar man däremot till konstitutionen och anser att vad som är sanning och rätt är något som existerar oberoende av vad man beslutar politiskt. Vi behöver dock tydligt strida för det Sanna, det Goda och det Sköna, och då är det viktigt att veta vad man avser med detta.
Jag studerade i Uppsala i början av 90-talet, och förutom kyrkligt engagemang var jag engagerad i många konservativa sammanhang. Jag utbildade mig också till reservofficer i infanteriet. Jag är väldigt intresserad av historia och mina studier bestod i språk, statskunskap och filosofi med mera. Under den här tiden grundades Konservativa Sällskapet i Uppsala och jag var aktiv i Rojalistiska Föreningen och var med och grundade studentsällskapet Karl Filip av Vasa 1993. Sedan tog familjebildning över, jag gifte mig med Ingvild från Norge, som för övrigt även talat här på Heimdal i sin egenskap som ordförande för Haro, hemmaföräldrars riksorganisation. Efter en del utlandsvistelse kom jag tillbaka till Uppsala 2000 och gick med i Kristdemokraterna.
Det som engagemanget i KD innebar var att jag uptäckte kristdemokratins historia och hur den många gånger har ett liknande innehåll som konservatismen, men en annorlunda framväxt och historia. Svenska KDS anslöt sig till den internationella kristdemokratin under 80- och 90-talen och antog då den kontinentala kristdemokratiska ideologin. Och detta är väl just vad som särskiljer kristdemokrati från konservatismen som oftare är mer av en reaktion mot utvecklingen i samhället, medan kristdemokrati är just en utvecklad ideologi.
När det gäller konservatismen idag får man ändå säga att den fått lite av en renässans. 1971 myntade professor Stig Strömholm i antologin "Kämpande konservatism" begreppet Värdekonservatism. Det har varit en stor okunnighet i Sverige om vad konservatismen faktiskt står för, och den vänstervåg som sköljt över vårt land alltsedan 60-talet har medverkat till att konservatismen har förpassats till skräphögen av många röster i samhällsdebatten. Vi hade en stark konservatism under början av 1900-talet med namn som Lindman och Trygger, Hjalmar Hammarskjöld med flera. Adel, kungamakt, kyrkan och krigsmakten var symboler för denna konservatism. Under 80-talet utvecklades konservatismen internationellt av politiska företrädare som Ronald Reagan och Margret Thatcher - och i Sverige fick vi får första riktiga högerregering på länge 1991. Där fanns Alf Svensson (KD) med, Carl Bildt (M) var statsminster och regeringen stöddes av Ian Wachtmeister (Ny demokrati). Nu 2022 kan vi nästan tala om den första riktigt konservativa regeringen (även om liberalerna ingår), då Tidösamarbetet grundar sig på ett samarbete med det enligt egen utsago "socialkonservativa" SD.
De starkaste konservativa tänkarna finns i den anglosaxiska världen - Edmund Burke, Russel Kirk, Roger Scruton. I Sverige kan vi dock se hur man fortfarande slits en del mellan denna anglosaxiska tradition och den lite mer kontinentala då här även exempelvis Hegel och Bismarcks ses som goda företrädare för konservatismen. Här tycker jag dock man måste vara noga just med värdeteorin och se distinktionen mellan naturrätt och rättspositivism. En sann konservatism måste bygga på en värdeobjektivism, inte subjektivism eller nihilism.
Kristdemokratin så - kort om hur den växte fram. Påven Leo XIII skrev Rerum Novarum 1891, och det är lite av portalverket för den katolska socialläran som i sin tur är grunden för kristdemokratin som ideologi. Här lyfte han upp rättvisa och familj, att den är en naturlig gemenskap som är grunden för samhället. Pius XI kan ses som lite av slutpunkten för formulerandet av denna ideologi när han formulerade "Mit brennender Sorge" 1937 där han gjorde upp med nazismen. Kännetecknande för kristdemokratin är just avståndstagande från både kommunism och nazism. Quadregesimo anno, 1931 talade om solidaritet och subsidiaritet. Ideologin säger att äganderätt och frihet är viktiga grunder för att skapa det gemensamma bästa.
Kristdemokratin har starkt präglat Europa, både före men framför allt efter andra världskriget. I många länder var detta en folkrörelse, som grundade fackföreningar, socialförsäkringskassor och politiska partier. I Tyskland finns numera CDU och CSU i det lite mer konservativa / katolska Bayern. I Italien, Frankrike, Nederländerna, Belgien, Österrike och Portugal / Spanien har det funnits och finns i vissa fall fortfarande starka, ofta samhällsbärande kristdemokratiska partier, även om det exempelvis i Portugal heter "socialdemokraterna". På senare år har även kristdemokratiska partier vuxit fram i östländerna efter befrielsen från Sovjetimperiet, och gruppen har samlats i det Europeiska partiet EPP som är det största i EU-parlamentet sedan länge.
Följande är delar av kristdemokratisk ideologi - människovärdet - att livet har ett intrinsikalt värde och att människan har en värdighet. Personalism - mellan kollektivism och indiviualism. Kristen etik - grundläggande etiska principer som är hämtade från den kristna traditionen. Subsidiaritet som jag redan nämnt som innebär att beslut ska fattas på lägsa ändamålsenliga nivå. Naturliga gemenskaper, där familjen är den lägsta nivån i samhället och sedan exempelvis grannskap, arbetsplats och även nation. Solidaritet - att man behöver hjälpa de mer utsatta i samhället. Förvaltarskap - att jorden vi ärvde är oss givna att förvalta på bästa sätt för kommande generationer. Och slutligen ofullkomlighetstanken - att vi inser att människan inte själv klarar att skapa det goda samhället, utan ständigt kommer misslyckas och gå fel.
Hur lyckas man då förena konservatism och kristdemokrati? Jag ska ärligt säga att svenska KDS oftast inte betraktat sig som "konservativt" och blev som sagt först på -90talet "kristdemokrater". Partiet har hyst såväl republikaner, pacifister, globalister och ateister. Och en del av dessa mer vänsterinriktade tankar har bitvis varit bärande för partiet. Men i och med kopplingen till EU, medlemskapet i EPP har den ideologiska riktningen blivit tydligare och samstämmigheten med konservatismen har ökat. KDU genomgick också en förändring under 00-talet när personer som Charlie Weimers, Sara Skyttedal och Ebba Busch fick ledande positioner som har fört till att börja med KDU men även partiet i en mer konservativ riktning.
Jag ser fram mot att partiet även framöver ska stå för denna tydliga konservativa profil, men framför allt mot att människor ska upptäcka att kristdemokratin är den bästa formen av konservatism. Vi behöver idag tydliga värderingar som bär även när omvärld och politik skakar, och då är kristdemokratin en mycket säkrare ideologi än den större och delvis mer heterogena ideriktning som kallas konservatism.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar