Ebba mer (KD) än jag...

I dagens UNT presenteras den valkompass , som man testade Uppsala-politikerna på för en tid sedan. Ebba Busch lyckades i testet pricka in sig själv som Kristdemokrat-sympatisör i första hand. För min egen del blev det Centerpartiet som knep förstaplatsen 0,8% före Kristdemokraterna (liknande resultat en stund senare i SvD). Om det nu är testet som ger konstigt utslag (de flesta frågor utgick från ett vänsterperspektiv = mycket negationer...) eller om det är jag som ska fundera på partibyte... Jag har faktiskt röstat på (C) i något av mina första val, så det är väl inte helt främmande, även om jag självklart tycker att Kristdemokraterna står för den klart bästa ideologiska förankringen. Fast jag är inte i så dåligt sällskap eftersom även Gunnar Hedberg fick (C), och (KD) högst!

Att Sverigedemokraterna hamnar så högt beror väl helt enkelt på att de i stora delar plankat andra partiers politik. På den enda frågan som är deras profilfråga i testet anser jag till skillnad från (SD) att invandrare i högsta grad berikar det svenska samhället.

Sedan är det viktiga ju att det just nu ser ut som de flesta i Sverige lutar åt höger! Det ger hopp för framtiden trots vad som sägs på alla partitester...

Att köpa röster

Moderaterna i Stockholm besväras av en härva där det uppdagats att man ”köpt” röster för att få positioner i politiken. Det är naturligtvis helt förkastligt, moraliskt sett, i en upplyst demokrati som den vi har i Sverige! När makten får ett egenvärde, och positioner söks genom korruption och mutor, då är man på ett sluttande plan. Lyckligtvis har vi i Sverige en så pass hög moral att man ser makten som ett ansvar, och varje medborgare som lika mycket värd, och med lika möjligheter att påverka.

Däremot kommer man aldrig ifrån att nomineringsprocesser i partierna ofta kan vara både smärtsamma och turbulenta. Det har jag egen erfarenhet av i min roll som nomineringskommitté-ordförande i Uppsala inför två mandatperioder. Ändå är min bild att vårt partisystem fungerar relativt väl. Det är inte vem som helst som kan ta sig ett uppdrag, utan vår representativa demokrati förutsätter ett förtroende i flera led.

Det finns en viss fog för politikerförakt, eftersom politiken drar till sig en del personer som till viss del saknar självinsikt och mest söker egna positioner, medan andra personer som egentligen skulle behöva finnas i politiken är alltför upptagna med företagande, familj, eller upplever det politiska systemet för trögt och byråkratiskt för att engagera sig i politiken. Vårt partisystem är också ganska konserverande och överlämnar en hel del ansvar från väljarna till partiorganisationerna, som UNT även skriver i dagens ledare.

Därför är det väldigt bra att vi infört en viss grad av personval, och jag tycker att det inslaget bör utökas! För den skull behöver vi inte ha ett rent personval som i Finland – det är blandningen av partiideologi och personligt förtroende som blir bra. Se även SvD:s ledare.


Man kan dock aldrig komma ifrån att det finns personer som utnyttjar systemets möjligheter – även om det ibland också kan vara positivt. Man måste få värva medlemmar och på olika sätt ”sälja sig själv” – det är ju vad politik handlar om. Sedan måste medlemmar och väljare avgöra om man gjort något otillbörligt, och där är det viktigt med självinsikt och balans. Två exempel är Örjan Berglund (C) i Uppsala som enligt TV4 (se ovan) använt metoder (skickat information via medlemsregistret) som strider mot centerpartiets interna riktlinjer. Även Sedat Dogru (M) i Haninge har inför provvalet värvat 240 personer med samma etniska bakgrund som han själv, dock utan att lyckas bli nominerad.

Vi ser här hur det finns flera kontrollinstanser – interna provval, nomineringsstämmor, och inte minst de allmänna valen som genom det höga valdeltagandet i Sverige sätter en hyfsad spärr mot ”fel” personer att kunna få ett förtroende. Att agera med kupper och konstiga värvningar kan ju också bidra till att man förbrukar ett förtroende, och en klok person agerar därför inte på det sättet. Förtroende är alltid något man får, aldrig något man kan ta sig!

DN 1,2,3, UNT 1,2