Lägg planerna i södra Uppsala på is!

 KD mot spårväg

Jag har personligen inget emot spårväg - vi är just nu i Italien och runtomkring i Europa (Italien, Frankrike, Storbritannien och Tyskland) har många städer moderna spårvägar som dessutom i många fall byggs ut. Även i Sverige har man börjat bygga ut spårväg i Stockholm, Lund och förstås i de gamla spårvägsstäderna Göteborg och Norrköping.

KD har också drivit på för att få spårväg till Uppsala - under mina företrädare Gustaf von Essen och Ebba Busch var detta partiets linje.

Efter vänsterns tillträde 2014 har dock planerna börjat spåra ur helt. Dialog saknas, förmåga att lyssna på väljare och inkludera oppositionen finns inte och planerna blir därför orealistiska och dåliga. Nu finns nästan färdiga detaljplaner för 17 km spårväg i Uppsala, varav två linjer dras ihop över Islandsbron och genom Bäverns gränd / Kungsgatan som kommer innebära bilförbud och trafikinfarkt i centrala Uppsala.

I början av 2020 hade vi en process i partiet i Uppsala där vi landade i att säga nej till utbyggnadsplanerna i centrala Uppsala. Jag påpekade i kommunstyrelsen att bara genom "ödmjukhet, lyhördhet och dialog" kan vi komma vidare i processen, något jag upplever i allra högsta grad saknas från MP:s och S:s sida. 2018 röstade M C KD L och SD (partier som idag har majoritet i kommunen) mot planerna för spårväg i Uppsala kommun. Det är därför på tiden att vi nu lägger de här planerna bakom oss!

Den senaste veckan har frågan om Region Uppsalas ställning i frågan kommit upp. Region Uppsala styrs av M C KD L och MP, och fattade beslut om ett samverkansavtal mellan region och kommun. Här ovan ses KD:s protokollsanteckning i ärendet, från mina kollegor som regionråd - Björn-Owe Björk och Mimmi Westerlund, där det påpekas att KD på sin distriktsstämma i november röstade nej till både spårväg och BRT i Uppsala, utifrån en motion av KD Uppsalas nyvalde ordförande Magnus Wikberg. Självklart måste partiets politik också få genomslag på regionnivå - vi kan inte fortsätta planerna för spårvägsutbyggnad i Region Uppsala om samma partier är emot detta i Uppsala kommun!

På vårt årsmöte för Uppsala kommun förra helgen tog vi i samband med att vi antog vårt kommunpolitiska program ställning för att lägga hela spårvägsprojektet på is. Vi kan inte gå vidare innan vi har en bättre folklig förankring och stöd - exempelvis genom en folkomröstning.

 Uppsalapaketet dåligt förankrat

På kommunfullmäktige 28/2 kommer vi än en gång att debattera planerna för utbyggnad i Sydöstra Uppsala, och KD (tillsammans med M, C och SD) kommer än en gång att rösta nej till planerna. 

Vi kristdemokrater har hela tiden påpekat att man behöver bygga ut Uppsala i dialog med Knivsta kommun, och förflytta byggplanerna från "Storsävja" ner mot kommungränsen mot just Knivsta.

Vi har hela tiden motsatt oss förslagen i FÖP Sydöstra staden - utifrån att det blir för mycket bostäder, för tätt och fel typ av byggnation. Uppsala behöver trädgårdsstäder, småhus, en förnuftig tillväxt och dialog med medborgarna, inte miljonprogramsområden, fler höghus och en stad i Sundsvalls storlek i Lunsenskogen!

Sverige behöver en ny regering, Uppsala ett nytt styre

Det blir mer och mer uppenbart hur mycket Uppsala behöver en förändring från nuvarande vänsterstyre. På ett möte med näringslivet i veckan skröt både Erik Pelling (S) och Rickard Malmström (MP) om hur de skällt på dem som motsätter sig Uppsalapaketet, FÖP sydöstra staden och Fyrspårsavtalet (det är ingen som är emot järnvägsutbyggnad!). Jag påpekade att min uppgift som politiker inte är att skälla på väljarna utan i stället att lyssna på dem, eller att åtminstone försöka förklara att vi driver de planer vi gör.

Med en ny regering kan vi äntligen få rätt prioriteringar - investeringar i infrastruktur och järnväg som är samhällsekonomisk lönsam i stället för ideologiskt drivna miljardprojekt som höghastighetståg och norrbottniabana som dränerar hela statsbudgeten på medel för nödvändiga åtgärder som en fungerande järnvägsförbindelse mellan Uppsala och Stockholm.

Bara med en ny politisk ledning kan vi få igenom en förnuftig politik som sätter väljarna först, som inte styrs av ideologiska skygglappar som bilmotstånd, höghastighetstågsdogmer och kärnkraftsrädsla. Sverige och Uppsala behöver verkligen ett nytt ledarskap!

Hus i Marielund

 

Tillsammans med markägarna Claes och Marko, kända från UNT

Fredagsförmiddagen ägnade jag åt att bese Marielund ur alla vinklar och vrår. Tillsammans med vår partiordförande Elias Moberg (och nytillträdd ledamot i Plan- och Byggnadsnämnden) mötte vi först två markägare, och sedan tre representanter för föreningen Marielunds vänner.

Beslut från 2011

Bakgrunden är det beslut som fattades av Kommunstyrelsen 2011/2012 om att ta fram ett nytt planprogram för Marielund. Egentligen sträcker sig planerna ännu längre tillbaka i tiden - vilket jag minns då min företrädares (Ebba Busch) företrädare, Gustaf von Essen pekade ut platsen för kommande byggnation för mig redan innan 2010. Något som också vidimerades av en av markägarna som jag har kontakt med. De första planerna bromsades dock något av att Centern bytte fot.

MP stoppade förslaget i byrålådan

Efter att jag tillträtt som kommunalråd 2015 fick vi en presentation av detta program, som då var i stort sett färdigt. Man hade gjort en plan för hur man skulle kunna få in ca 500 bostäder i området, med hänsyn till natur och kulturmiljöer. Denna plan togs dock aldrig upp till beslut, utan begravdes långt ner i en byrålåda eftersom miljöpartiet tycker att "bo ska man göra i höga hus i stan". 

Eftersom Uppsala hade ett nytt styre med S V MP i majoritet så hände alltså ingenting. Efter 2018 har vi ett nytt politiskt läge, och nu har vi i oppositionen tvingat fram att ärendet om Marielund åter kommit upp till beslut.

 

Husen i Marielund i boken som getts ut av Marielunds vänner

 

Nytt planprogram för Marielund

Det hela har nu utmynnat i att man äntligen tagit fram ett planprogram som nu är ute på samråd. I programmet finns tre alternativ: "Stort" - 480-540 bostäder, "Litet" -  340-400 bostäder, och "Mini" - 35-40 bostäder. Att överhuvud taget ha med "mini"-alternativet är något som vi reserverade oss mot (i PBN 25/3), då det ju inte är ett "program" för utbyggnad, utan något som kan regleras utan att PBN eller KS fattar beslut om det.

Det kanske allra viktigaste skälet för att nu få klart planprogrammet är att vi skyndsamt behöver komma tillrätta med den stora belastningen på Trehörningen och Gårsjön som alla enskilda avlopp i området utsätter vattendragen för. Uppsala Vatten och Avfall AB byggde ut vatten- och avloppsledningarna för ett decennium sedan just med bland annat detta som syfte, att ge underlag för utbyggnad i området. Något som illustreras av den av kommunfullmäktige nyligen antagna Handlingsplanen för VA-utbyggnad som identifierar just Marielund / Labruden / Hallkved / Källtorp / Fjällbo och Funbo som de områden på landsbygden där VA först ska byggas ut. Tyvärr har förseningarna inneburit att nu åtskilliga villaägare fått lägga flera hundra tusen kronor på att åtgärda sina uttjänta egna anläggningar.

Markägarnas poäng

Det kan tyckas som vi går enbart på markägarnas linje, men det stämmer alltså inte. I första hand tycker jag vi Uppsalabor har ett ansvar för vår gemensamma miljö -  sjön Trehörningen som är ett viktigt besöksmål för alla Uppsalabor, inte minst genom den stora friluftsanläggningen i Fjällnora. Vattendragen kan inte längre få fungera som avloppsmottagare som idag.

För det andra måste vi låta människor få bygga på sin mark på landsbygden. Särskilt när nu inriktningen har varit en utbyggnad i just den här kommundelen.

För det tredje behöver vi bygga mer småhus. Andelen småhus som byggs i Uppsala har nått en historisk lägstanivå sedan vänsterstyret tillträdde 2014. Det vill vi Kristdemokrater ändra på, och därför har vi exempelvis föreslagit Stabby Trädgårdsstad och Söderby Trädgårdsstad.

Det är också ingen tvekan om att markägarna drabbats av kommunens senfärdighet, och inte behandlats rimligt när man förhalat byggplanerna under snart ett decennium. Jag förstår den kritik som Claes Edfeldt och Marko Bergqvist framfört i bland annat UNT.

Med Marielunds vänner vid Lövstahagens järnvägshållplats

Marielunds vänners synpunkter

Vi träffade efter markägarna även företrädare för de cirka 100 boende i Marielund, av vilka ca 75 är medlemmar i intresseföreningen Marielunds vänner.  

Det var en otroligt intressant och givande promenad genom ett unikt sommarområde som byggdes ut efter att den smalspåriga järnvägen byggdes ut på 1870-talet. På den tiden tog man tåget ut till Uppsalas närmsta sjö (förutom Mälaren förstås), och flera välbeställda företrädare för Uppsalas borgerskap byggde sommarhus runt sjön - hus som i många fall nåddes från järnvägshållplatserna med båt.

Förutom Ebba Busch som bor här finns för övrigt flera kända politiker i området - miljöpartiets tidigare språkrör Åsa Domeij bor där, och moderaternas tidigare riksdagsledamot (numera landshövding i Gävleborg) Per Bill har ett sommarhus där. 

Jonas Pertoft har jag redan förut lärt känna som medarbetare på Södra Tornet, och fått berättat om hans fantastiska projekt 6 sjöar - löpevent runt sjöarna i området som i år går av stapeln 14/8.

Som framgår av hemsidan är förstås Marielunds vänner skeptiska till en utbyggnad, men jag tyckte de hade många bra och konstruktiva synpunkter också. En idé är exempelvis en cykelväg ut till Fjällnora.

KD:s inriktning

För kristdemokraterna är Marielund en del av Funbo valdistrikt där KD fick över 15% i kommunvalet - "Ebbaland" kan man säga. Trots att vi har så många väljare som bor i området så har inte jag hört några protester internt mot utbyggnadsplaner i området. 

Vi vill att fler småhus ska byggas, och vi vill även att fler ska kunna bo på landet. Självklart ska en utbyggnad stå i samklang med nuvarande bebyggelse, och ha en stil som passar i området. Jag ser därför fram mot den fortsatta processen och de synpunkter som kommer in under samrådet. Dessa synpunkter måste sedan beaktas i det fortsatta arbetet innan ett färdigt program tas fram. 

Tyvärr är det ett fenomen att kommunen inte pratar med markägare innan man ritar in idéer om utbyggnad på deras mark. Det gäller såväl bostadsrättsföreningar som enskilda fastighetsägare - något som jag fått indikationer om gäller även Marielund. 

Jag lägger nu också en motion till kommunfullmäktige om att utveckla Uppsala kommuns 36 sockencentra. Vi skulle kunna få en mängd "kyrkbyar" där i det här fallet Funbo kunde byggas ut - med redan befintlig förskola och skola på plats intill kyrkan. Det är viktigt att ta vara på de gamla centralplatserna i de över 1000-åriga socknarna, och just Funbo är ett gott exempel på det.

Jag skulle personligen också gärna se att museijärnvägen Lennakatten skulle kunna användas i större utsträckning för pendling för de boende i området. Det finns dock många säkerhetsmässiga, och andra invändningar att mer omfattande transportera de boende på en trafikanläggning som är 150 år gammal.

 

 Museijärnvägen Lennakatten stannar i Marielund

 

Ebbas hus

Slutligen några ord om huset som Ebba köpt. Under förmiddagen fick vi även det utpekat - numera känt från media (vilket i och för sig är klandervärt av media då en person som har en omfattande hotbild mot sig ska bo i huset - det är också därför jag inte lägger ut någon bild här). De som bor i området tycker det är sorgligt att huset fått förfalla under så lång tid - och välkomnar att någon tar över och får ordning på det.

Det har också rapporterats på olika sätt att de som nu driver process mot Ebba (personer runt Esbjörn, 81), redan fått ett antal hus i Marielund testamenterade till sig av äldre herrar. När man talar med personer som bor i området är det uppenbart att man är mer upprörd över detta, än över att Ebba nu köpt ett förfallet hus.

Efter vårt besök i Marielund nåddes vi av nyheten att Ebba nu "delges brottsmisstanke" i förtalsmålet som uppstått i kölvattnet efter husaffären. För mig är det obegripligt att det skulle vara olagligt att nämna att ett juridiskt ombud tidigare är fälld för brott, särskilt om samma ombud hotat och pressat på med uthängning i media, och medvetet fördröjt processen i syfte att få igenom sin linje. Jag tror därför och utgår från att det inte väcks något åtal mot Ebba, och om det skulle väckas att rätten kommer att fria Ebba. Men jag har fått klart för mig att det finns en lagstiftning i Sverige runt förtal som bland annat innebär att man inte kan sprida uppgifter om att någon tidigare dömts för ett sexualbrott hur som helst.

Mitt förtroende för Ebba har dock definitivt stärkts genom den här processen. Att orka stå emot både intern och extern kritik bara för att få tillträde till den bostad hon rätteligen köpt och äger - i syfte att hitta en plats att bo för sig och sina barn i närheten av sina barns pappa - är verkligen beundransvärt. Ett utslag av ett tydligt rättspatos. Även om Ebba mot alla odds skulle bli dömd för förtal skulle inte heller det rubba mitt förtroende för henne, utan snarare mitt förtroende för vårt rättssystem.

Uppdatering 28/4:

Själva benämningen "Planprogram Marielund" är egentligen lite missvisande, då huvuddelen av de bostäder som föreslås byggas inte ligger i Marielund utan närmare Funbo. Källtorp, till exempel. Jag har lagt en motion om att man ska utveckla "Funbo" som det gamla sockencentrat, med kyrka och skola (se ovan under "KD:s inriktning"), och jag är väldigt mån om att Marielunds prägel och avgränsning ska värnas.

Reservation mot planerna på ny stad i Sävja

Idag har jag lämnat in en reservation till kommunstyrelsens arbetsutskott angående kommande ärende på kommunstyrelsen om utbyggnad i Sydöstra Uppsala:

Utställning av fördjupad översiktsplan för de sydöstra stadsdelarna inklusive Bergsbrunna

Reservation

Kristdemokraterna

I Kristdemokraternas samrådsyttrande till den första FÖP Sydöstra stadsdelarna (kan läsas på vår hemsida: https://wp.kristdemokraterna.se/uppsala/remissvar-fran-kristdemokraterna-angaende-fordjupad-oversiktsplan-for-de-sydostra-stadsdelarna/ ) redogjorde vi för vår kritik mot förslaget.

Eftersom föreliggande FÖP skiljer sig marginellt från den ursprungliga yrkade vi avslag och att Uppsala kommun borde begära en omförhandling hos regeringen om avtalet för Uppsalapaketet.

Det grundläggande problemet är nämligen att hela avtalet tvingar fram en alltför tät och hög bebyggelse (upp till 8 vån), där husen skuggar varandra, och där inslaget av småhus är alltför lågt.

Området ”Nysala”, skogsområdet mellan järnvägen och E4, borde ingått i förslaget, något som schabblades bort av Uppsala kommun i förhandlingen med staten. Det hade gett en större yta som kunnat sänka höjderna på husen och förbättra kopplingen mot Knivsta kommun.

Om man nu ser till föreliggande plan har vi ett antal synpunkter

Man måste kunna nå även detta nya område med bil – hela förslaget andas bilfientlighet, och trafiklösningarna i kringområdet är inte tillfredsställande lösta. Det är bra att bron över Fyrisån nu kan användas för biltrafik – även om det sägs att det bara gäller ”utryckningsfordon”, och att en bilbro bara blir ett reservat inför en eventuell framtida utbyggnad, när kapaciteten behövs.

När det gäller småhus är det också bra att det nu sägs att planen innehåller 5000 småhus (”och marklägenheter” – är det verkligen småhus?). Denna siffra innefattar dock 400 bostäder på åkrarna nedanför Sävja gård, ett område som inte innefattas av avtalet med staten – det är alltså inte plats för 21.500 bostäder i planen – utan för över 22.000! Vi tycker inte man ska bygga i det området, på bästa jordbruksmark.

Däremot hade vi gärna sett att man prövat förslaget om en ”Söderby trädgårdsstad”, i dialog med fastighetsägarna i skogsbrynen söder om Danmarks Söderby. Det tycker vi är ett bättre användande av marken än en (kommunal?) ridanläggning, och ger en bra fond till befintlig villabebyggelse i byarna.

Vidare har planen kvar bebyggelse på flera våningar tätt intill nuvarande bebyggelse i Nåntuna och Sävja. Vi tycker som sagt att man borde förskjuta bebyggelsen mot Nysala – och behålla områdets karaktär av fristående ”byar” med ordentligt tilltagen natur emellan. Denna karaktär kommer att försvinna när de befintliga delarna byggs in med skuggande flervåningshus. Även de befintliga och uppskattade pulkabackarna kommer byggas in och delvis försvinna i föreliggande förslag.

Hela området runt Sävja gård, en del av Uppsalas Linnéarv kommer också att ödeläggas med sin nuvarande karaktär av beten, jordbruksmark och linnéstigar. Hur stämmer det med Uppsalas världsarvsansökan?

Vi hade också sett att en del av järnvägen lagts i tunnel, och att även en remsa av naturreservatet väster om järnvägen kunde använts för byggande i syfte att minska barriäreffekten, spara jordbruksmark och få en bättre anknytning till Knivsta, något vi inte fått gehör för under processen. En process som för övrigt tyvärr varit alldeles för bristfällig när det gäller förankring – både med oppositionspartierna och med berörda markägare och boende i området. Den korta utställningstiden på två månader fram till mars förstärker den bilden.

När det gäller samordningen med Knivsta är det bara att beklaga att staten nu väljer att strunta i den bristande förankringen hos medborgarna i Knivsta kommun, och den uppenbara kapacitetsbristen i en liten kommunorganisation att klara av att tredubbla antal invånare under 30 år. Detta illustrerar att hela projektet är ett uppifrånprojekt utan förankring hos invånare och berörda kommuner, och dessutom verkar nu till och med staten darra på manschetten när det gäller en nödvändig infrastrukturinvestering i järnväg på en av Sveriges mest trafikerade sträckningar. Man kan konstatera att både Sverige och Uppsala / Knivsta behöver en ny regim!

Jonas Segersam (KD)

Omförhandla Uppsalapaketet

  

Pontus Lamberg och jag skriver i UNT

I dag har jag en artikel i UNT tillsammans med min kollega Pontus Lamberg (KD), gruppledare i Knivsta. Bakgrunden är Uppsalapaketet, där de flesta andra partier i Uppsala och Knivsta ställt sig bakom att bygga ut våra två kommuner med 48 000 nya bostäder.

Planerna för Knivsta är inte realistiska, och planerna för Uppsala behöver ändras. Vi jobbar därför för en omförhandling av avtalet.

Läs hela texten här:

Knivsta kommun och Uppsala kommun har tillsammans med Region Uppsala avtalat med staten om utbyggnad av järnvägen mellan Uppsala och Stockholm. Med fyrspår hela vägen in till Uppsala och en ny järnvägsstation i Bergsbrunna ökar möjligheten för pendling både in och ut till Uppsala och Knivsta, och hela regionen kan utvecklas.

Problemet är villkoren för avtalet – 33 000 nya bostäder i södra Uppsala och 15 000 nya bostäder i Knivsta. Att Knivsta kommun med i dag 18 000 invånare ska kunna tredubbla sin befolkning till 2050 är orimligt och därför är en omförhandling av avtalet nödvändig. Detta visas också av folkopinionen i kommunen som genom namninsamlingar drivit fram ett hot om folkomröstning.

Vi kristdemokrater lyckades få med oss majoriteten i kommunen på att göra just det som en folkomröstning skulle kräva – att få en omförhandling med staten om Uppsalapaketet, i syfte att halvera byggandet till 7 500 bostäder. Därmed blir det märkligt att samarbetspartierna SD och Knivsta.nu fortfarande talar sig varma för en folkomröstning – när kravet redan är uppfyllt.

Det som emellertid bekymrar oss är den uppenbara oviljan från den politiska majoriteten att respektera beslutet om omförhandling – vilka signaler är det egentligen Knivstas styre ger till staten? Man talar utåt om hur viktigt det är att bygga höghus och få bort biltrafiken och nyligen presenterades två nya detaljplaner som bygger höghus just enligt intentionerna i avtalet med staten. Vi kristdemokrater yrkade som enda parti återremiss på detaljplanerna med hänvisningen till omförhandlingen. Återigen ett märkligt agerande från SD och Knivsta.nu som inte hade några egna yrkanden.

I Uppsala har vi påtalat vikten av att även Uppsala kommun deltar i omförhandlingen med staten. Om bostadsbyggandet i Knivsta ska halveras från 15 000 till 7 500 bostäder så får det konsekvenser även för Uppsala kommun. Exempelvis anser vi att ”Nysala”, skogsområdet på kommungränsen mellan E4 och järnvägen, bör tas med i avtalet. På samma sätt kan ju staten också spara en investering i järnvägsstation i Alsike och behöver bara bygga en ny påfart på E4 i stället för två.

Att ignorera det folkliga missnöjet vore ett misstag både för staten och för de socialdemokratiskt ledda styrena av Knivsta respektive Uppsala. Det kommer ge en stark reaktion i valet 2022.

Undersökningar visar tydligt att människor helst vill bo i en bostad de äger, gärna ett småhus eller radhus. Att då fokusera på enbart fem- och sexvåningshus med lägenheter är ett misstag. På samma sätt är det ett stort misstag att bygga igen grönområden som ligger tätt inpå nuvarande bostadsområden, exempelvis i Nåntuna. För oss kristdemokrater måste människors egna önskemål vara styrande i samhällsplaneringen, inte de stora byggbolagens eller kommunpolitiker som vill se sin egen kommun växa till varje pris.

På samma sätt är människor fortfarande beroende av bil, något som inte borde förnekas av planeringsutopister och verklighetsfrånvända politiker, utan i stället bejakas genom utbyggnad av laddinfrastrukturen och elledningar så att även elbilen får plats i framtidens samhälle. En utbyggd kollektivtrafik kan ge ett gott alternativ som efter hand som det byggs ut är attraktivt nog att själv ta andelar av biltrafiken. Men att begränsa folk genom att ta bort parkeringar och göra gator svårframkomliga är fel väg att gå. Både Uppsala och Knivsta är utpräglade landsbygdskommuner och det är något vi bör bejaka genom att ge även landsbygdsbefolkningen möjlighet att växa.

Det finns också en mängd andra områden där vi som kommuner borde ha en gemensam planering, förutom ovan nämnda planer för infrastruktur och bostäder, även VA-infrastrukturen där en sammankoppling av våra kommuner skulle ge större redundans i vattentillgång och avlopp och en möjlighet för kommunerna att växa samman på ett förnuftigt sätt.

Nej, låt oss lämna stadsplanerarnas våta dröm om en befolkning i Uppsala och Knivsta på 430 000 personer år 2050 mot dagens 250 000. En tillväxt med 100.000 på 30 år, vilket är prognosen utan de stora partiernas överbudspolitik, är en fullt tillräcklig utmaning för våra kommuner att möta.

Jonas Segersam, kommunalråd (KD) Uppsala

Pontus Lamberg, gruppledare (KD) Knivsta

Sök breda lösningar i viktiga frågor

Vi kristdemokrater fattade i söndags beslut om att för nu säga nej till både spårväg och BRT i city. (se P4 Uppland, UNT, Aftonbladet).

Idag ska kommunstyrelsen fatta beslut om fortsatt utredning.

Jag kommer där att säga följande:

Sök breda lösningar

Innan beslutet idag vill jag ge en liten bakgrund, och vädja till styret om att försöka hitta en bredare lösning i den här typen av viktiga infrastrukturbeslut.

Det håller inte riktigt att trycka igenom en linje i en majoritetsförhandling, särskilt inte nu när vi inte ens har en styrande majoritet, när det gäller en fråga som ska hålla många år och leva över flera mandatperioder. Man kan inte fatta beslut ett år innan valet och tro att allt är klart – det finns då en uppenbar risk att allt rivs upp – om man inte lyckats samla en starkare majoritet som håller över valet.

 

Bakgrund till beslutet

I januari 2018 fattade kommunfullmäktige i Uppsala beslut om att ingå Uppsalaavtalet om fyrspår med staten. Centerpartiet röstade nej, och KD la ner sina röster – i reservationen beklagade vi ”att den rödgröna majoriteten inte bättre förmår genomföra en process som samlar så många partier som möjligt i en fråga som är så viktig för Uppsalas framtid.”

I det efterföljande beslutet i maj 2018 om spårburen kollektivtrafik reserverade sig hela den dåvarande oppositionen (M,C,L,KD och SD) – partier som idag utgör majoritet i kommunfullmäktige - mot att inte vårt yrkande bifölls ”att förslagen i spårvägsutredningen vägs mot andra kapacitetsstarka kollektivtrafiklösningar inför att slutgiltigt beslut fattas.”

Lyckligtvis har vi nu äntligen lyckats få till politiska beslut om både linjedragning och teknikval för den kapacitetsstarka kollektivtrafiken. För första gången i Uppsala kommun. På det viset får vi nu en öppen och transparent diskussion där medborgarna ser att det finns flera olika reella alternativ att välja mellan.

Försök att trycka igenom något som saknar stöd

”Den som gapar efter mycket mister ofta hela stycket” heter det. 2018 i januari gällde beslutet att staten skulle stå får hälften av kostnaden för spårväg Gottsunda-Bergsbrunna. I maj var plötsligt hela sträckan in till City med, och nu för bara någon vecka sedan lades utredning om BRT till Gränby till. Det blir sammantaget väldigt många miljarder i investering.

Att idag besluta om fortsatt utredning och ansökan om statsmiljömedel med minsta möjliga majoritet, och att nästa år besluta om genomförande vore ett misstag. En fullgod förankring och stöd finns helt enkelt inte.

I Uppsala har vi haft en tradition att viktiga långsiktiga beslut om stadens utveckling fattas i någorlunda samförstånd över blockgränsen, ofta med både (S) och (M) som garanter. Det ger en trygghet för medborgarna, för näringslivet och för våra samarbetsaktörer, i det här fallet bland andra Regionen och Staten.

KD:s förslag möjlig kompromiss

Därför kan vårt förslag att enbart gå vidare med spårvägsutbyggnaden Gottsunda – Bergsbrunna ses som en möjlig kompromiss som ändå driver utvecklingen framåt, om än inte i lika snabb takt.

Faktum är ju att det gått och går lite för fort. Det tycks vara ett mål att till varje pris fatta beslut om en omfattande infrastrukturinvestering innan valet 2020, innan både resecentrum är färdigplanerat, eller möjligheten till övergångar över Fyrisån hinner beaktas. Vi tror att det är bättre att den delen får vänta till den blir mer mogen.

Att argumentera för spårvägens förträfflighet får bara motsatt effekt. Ju mer man försöker tvinga på opposition och medborgare sina egna politiska lösningar, desto större blir aversionen och viljan att hitta en annan väg. Bara genom ödmjukhet, lyhördhet och dialog går det att hitta breda och långsiktigt hållbara lösningar.

Vi yrkar alltså att omarbeta förslaget att enbart omfatta stråket Gottsunda-Bergsbrunna ("Ultunalänken") och därmed avstå kommande ansökan om stadsmiljöavtal gällande spårväg. Och att bifalla Moderaternas yrkande att överlåta huvudansvaret för projekt Uppsala spårväg till Region Uppsala där Uppsala kommun är en aktiv part.



Uppdatering:
Innan det slutliga beslutet i Uppsala kommunfullmäktige (som blev återremitterat av oss i oppositionen), skrev jag en artikel i UNT och argumenterade mot spårväg i Uppsala city. "Dags att bromsa utopiskt trafikprojekt"

Spårvagn, Fyrspår och Bostäder

Igår på kommunstyrelsen fattade vi ett av de allra viktigaste besluten gällande Uppsalas stadsutveckling inom överskådlig framtid. Det var att godkänna ett avtal mellan Staten, Region Uppsala och Uppsala kommun angående utbyggnad av fyrspår för järnvägen mellan Uppsala och Märsta / Arlanda (resten av vägen in till Sthlm är redan fyra spår), angående bostadsbyggande (33.000 nya bostäder i Södra Uppsala) och utbyggnad av ny spårvagnsförbindelse mellan Gottsunda och den nya pendeltågsstationen Uppsala Södra.

Vi kristdemokrater hade som en av våra huvudfrågor på stadsbyggnadsområdet just detta projekt - en ny pendeltågsstation söder om Bergsbrunna, samt försörjning av den med spårvagn till Gottsunda och Gränby. Vi hade också en vision av järnvägstunnel under Bergsbrunna för att kunna bygga mer bostäder ovanpå och få bort barriäreffekten - något som tyvärr inte finns med i föreliggande förslag.

Även om vi självklart är för fyrspår, och spårvagn, så yrkade vi ändå återremiss av förslaget. Vi tycker nämligen staten lagt sig för mycket i detaljerna, och skulle därför vilja se en omförhandling av avtalet. Det är beklagligt att inte vänstermajoriteten (och moderaterna) har lyssnat mer på oss andra partier, och tagit med våra synpunkter och inspel under processen. Då hade vi sannolikt kunnat få ett bredare beslut än som nu att både L, C, KD och SD yrkade återremiss på förslaget.

Jag har tillsammans med mina kollegor, regionrådet Anna-Karin Klomp och kommunalrådet i Knivsta Björn-Owe Björk skrivit en artikel (se UNT) om hur vi tycker miljöpartiet kör igenom sin politik genom detta förslag utan att söka breda lösningar. I Knivsta yrkade KD som enda parti återremiss på förslaget för att få ner omfattningen av bebyggelsen och för att hinna med en folkomröstning. I Uppsala skulle vi vilja se i huvudsak tre förändringar av förslaget
1/ Att pendeltågsstationen söder om Bergsbrunna förläggs längre söderut så att man inte behöver ta så mycket av jordbruksmarken mellan Bergsbrunna och Danmark i anspråk utan kan bygga mer inne i skogen, och även ta en liten remsa av naturreservatet Lunsen, närmast järnvägen, i anspråk (vi har som sagt även föreslagit en järnvägstunnel här för att få bort barriäreffekten)
2/ Att när man gör en spårförbindelse mellan Gottsunda och station Uppsala Södra så måste denna förbindelse självklart vara öppen för alla trafikslag. Som förslaget ligger idag ska man bygga bort möjligheten för bilar, lastbilar och bussar att köra denna väg, vilket är helt orimligt om man ska öka befolkningen med flera 10.000-tals invånare väster om Fyrisån.
3/ Att man inte från statens sida detaljreglerar byggandet och bestämmer om täthet, val av material till husen, parkeringsplatser och annat, utan överlåter det till kommunens planering.
Region Uppsala har ännu inte fattat beslut, så vi får se hur KD kommer att argumentera där.

När nu vårt yrkande om återremiss för omförhandling föll så röstade vi dock ändå ja till förslaget, till skillnad från Centerpartiet (och SD som avstod). I en så här viktig fråga kan vi inte kosta på oss att framstå som splittrade gentemot andra delar av Sverige (se UNT:s ledare igår) som inte vill att staten ska satsa något på järnväg mellan Uppsala och Stockholm utan i stället på deras delar av landet. Vi får nu därför hoppas och tro att Socialdemokraterna som lovade fyrspår stort inför valet orkar hålla i frågan och med miljöpartiets och vårt stöd få igenom hela projektet.

Se även vårt pressmeddelande: Vi är kritiska till avtalet
UNT:s första artikel och från majoritetens presskonferens och att vi i Alliansen vill ha en vägbro
P4 Uppland
SVT om Uppsalapaketet

På klimatmöte i Belfort

Sitter just nu på "klimat-möte" i Belfort. Det är AER (Assembly of European Regions) som har generalförsamling och jag är tillsammans med Johan Edstav (MP) representanter för Uppsala län. Vi har i går antagit budget och program för nästa år, och nu kommer vi snart att anta ett uttalande att regionerna mobiliserar i kampen mot klimatförändringarna. Det är klart att det kommande Köpenhamnsmötet sätter sin prägel även på detta möte!

Janne Norling har också dragit in vår resa hit i ett miljöperspektiv på sin blogg, där Johan också just gav sin kommentar. Visst vore det bättre att åka tåg hit till Belfort, men jag har inget emot att flyga, eftersom det är enda möjligheten på dessa distanser just nu. Dock är det så att jag framför mig har en broschyr som beskriver att just Belfort inom bara ett par år kommer att vara en station på snabbtågslinjen mellan Dijon i Frankrike (vidare till Paris och Madrid) och Strasbourg (och vidare till Hamburg). Snart kommer man alltså att kunna åka snabbtåg hit - då är det förstås angeläget att även Sverige bygger en linje mellan Stockholm och Malmö som kan haka på den här linjen ner på kontinenten! Speciellt när vi så småningom får en bro mellan Fehmarn och Lolland (Tyskland och Danmark) kommer Sveriges förbindelser med kontintenten att bli betydligt bättre!

På bilden ses vi på foto i världpressen (i alla fall den lokala "L'Est").

Vi fick igenom järnvägsinvesteringar!

Till min stora glädje fick vi idag på regionförbundsfullmäktige igenom vårt och miljöpartiets förslag att skriva in en förstudie (6 mnkr) för järnväg Uppsala -Enköping, "Aroslänken" i vår länsplan för trafikinfrastrukturen (se nedan om styrelsebehandlingen och styrelseprotokollet här, och min reservation i styrelsen som nu fick bifall)! Vi fick också med Dalabanan (23,5 mnkr), en förutsättning för en uppgörelse med andra kommuner och landsting längs Dalabanan om nödvändiga investeringar på sträckningen Mora - Uppsala (i vårt fall Sala-Uppsala).

Stort tack till den socialdemokratiska gruppen och de folkpartister (och vänsterpartiet) som stödde oss och gjorde att röstsiffrorna slutade på 32-26 (tre frånvarande)! Detta är ett viktigt steg mot en bättre järnvägsinfrastruktur norr om Mälaren!

Se UNT , Upplandsradion, Regionförbundet

Dagens nyheter

Idag fick vi på landstingsstyrelsen av Akademiska sjukhusets bitr. direktör information om det dödsfall på Akademiska sjukhuset i fredags som nu senare konstaterades bero på den nya influensan (A/H1N1). I eftermiddag kom svaret att personen faktiskt var smittad med influensaviruset (se även Dagens nyheter). På landstingsstyrelsen fattade vi beslut om kostnadsfria vaccin när de väl blir godkända i början av oktober.

Vi diskuterade på landstingsstyrelsen också länsplanen för den regionala transportinfrastrukturen, och bortsett från att vi avgav ett remissvar som jag föreslog skulle vara utan ställningstagande, var jag och oppositionen överens om att vi från länet bör arbeta för att det kommer till stånd en förstudie av järnväg mellan Uppsala och Enköping. Vi ska arbeta för detta när beslutet fattas i regionförbundsstyrelsen.

Fick också nyheten i kväll att jag i Uppsala Kommufullmäktige valts till ny ordförande för Bror Hjorts stiftelse. Det ska bli ett spännande uppdrag, där jag naturligtvis har mycket gratis redan som kulturnämndsordförande i landstinget.

Citytunneln öppnar för nytt järnvägssystem

På fredagen fick vi i Västerås information om det pågående arbetet med Citytunneln i Stockholm, och omkringliggande läns delfinansiering av projektet.

Efter lite inledande kommentarer på video, bland annat av Ilmar Reepalu (S) som skröt om region Skåne, inledde Erik Weiman (M och LS-ordförande i Uppsala) med det strålande ironiska - Tänk att "just i dag få säga till Ilmar Reepalu - 'Åh vad klok du är'!" - förstås apropå helgens DC-match i Malmö.

Men, åter till Citytunneln - vars upphandlade tunnelbyggen under Stockholm ses på bilden. Det ska byggas 6 km spår, 2 nya spår förutom de två som finns över söderström, 3 stationer (Odenplan, City och Sthlm Södra), samt 1 km järnvägsbro. För att omkringliggande län ska vara med och delfinansiera (ca 600 mnkr för Uppsala län), har staten gjort en lång rad utfästelser, t ex järnvägstunnel under Gamla Uppsala.

Något jag saknade under redovisningen var en diskussion om att starta en storregional trafikhuvudman i Mälardalen. Nu kan staten tänka sig att släppa SJ:s monopol, och då måste vi i Mälardalen hänga på låset och se till att vi får ett sammanhållet regionaltågsystem, ungefär som pågatågen i Skåne eller motsvarande runt Göteborg. Jag hoppas att den politiska viljan och kraften för detta finns - jag ska i alla fall göra vad jag kan!

Läs mer på Mälardalsrådets hemsida