Spaning i Götaland och Skåneland

Under veckoslutet (torsdag till lördag) har jag efter 160 mil besökt 8 sydsvenska kommuner, och träffat mina kollegor som i alla de fallen sitter med de lokala majoritets- eller minoritetsstyren. Ett antal rådhus har jag sett, och det är ingen tvekan om att det är Helsingborgs som är det mest imponerande!

Rådhuset i Helsingborg från 1897

 

KD styr mer än S

Som jag skrev här på bloggen efter valet, så sitter KD i fler styren för kommuner och regioner än vad socialdemokraterna gör. Det som gäller i Uppsala kommun och i Regeringen (alltså vänsterstyren) är alltså inte det som är det vanligaste efter det senaste valet. Det är dock exempel på vad som ofta krävs för att socialdemokraterna ska kunna behålla sitt maktinnehav, nämligen samarbete med de liberala partierna.

Särskilt i södra Sverige finns dock många borgerligt styrda kommuner och regioner, och det var för mig inspirerande att besöka kollegor på några av dessa platser.

Bakgrunden till resan var också att jag gärna ville besöka Linköping, som har väldigt mycket gemensamt med Uppsala, och Lund som förutom universitet också numera har en ny spårväg på gång, något som vi funderat på även i Uppsala.

Linköping och äldreomsorg

Även om det inte kan mäta sig med Helsingborg är stadshuset i Linköping nog så pampigt där det ligger inrymt i den gamla Katedralskolan precis intill domkyrkan och slottet.

Linköpings slott, Domkyrkan och Stadshuset

Jag möttes av min kollega Denisé Cassel som nyligen tillträtt som kommunalråd efter att Sara Skyttedal blev EU-parlamentariker. Jag fick också tillfälle att dryfta äldrefrågor med Liselotte Fager, som är ordförande i Äldrenämnden i Lkpg. Fick tillfälle att lära mig hur Linköping lyckats hålla nere kostnaderna inom äldreomsorgen, och om vilka utmaningar de nu står inför när det gäller hemtjänst och särskilda boenden.

 Kommunalrådet Denisé Cassel, jag och Liselotte Fager, ordförande äldrenämnden

Vi tittade också på det nybyggda området Vallastaden - där också Sveriges modernaste livsmedelsbutik "Auto-mat" fanns. Man loggar där in med bankid, och sedan är det bara att gå in och förse sig i den obemannade butiken och under kameraövervakning betala. När vi tittade in fanns dock butikschefen på plats för att fylla på varor.

Vid entrén till Auto_mat - Sveriges modernaste livsmedelsbutik i Vallastaden

Växjö och SD-land

Från Linköping gick färden vidare till Växjö, där jag träffade delar av kommunfullmäktigegruppen med kommunstyrelseledamoten Jon Malmqvist i spetsen. Även Växjö är en stabilt borgerlig kommun som bland annat har LOV (lagen om valfrihetsystem) infört för särskilda boenden i äldreomsorgen.

Eftersom Jon också är ordförande i Kultur och Fritids-nämnden fick vi anledning att diskutera både arenor, och kulturpolitik. Växjö har ju gjort sig känt som staden där man sa nej till att ställa upp "Tanten med handväskan" på torget. En diskussion som för övrigt kopplade till Denisé i Linköping tidigare under dagen som befann sig i "kulturkrig" (se DN och ÖC) med anledning av en tavla i kommunens lokaler med en satirisk udd riktad mot just KD (det står "SD KD NYNAZISTER" bl a på tavlan).

 Delar av KF-gruppen i Växjö inne vid Björnen (mindre kontroversiell konst) i kommunhuset

Just konst och flaggning är ju något som i allra högsta grad kan få en del att tänka på Sölvesborg (se SVT och tidigare blogginlägg), kommunen med Jimmie Åkessons sambo Louise Erixon som kommunstyrelseordförande. Jag passade därför på att passera Sölvesborg och Bromölla på vägen ner mot Lund, och kan konstatera att i små kommuner på landet finns det många utmaningar att ta tag i  - inte minst kopplat till alla nyanlända, och den kulturkrock som uppstått i samband med det. Om inte vi förmår identifiera, adressera, och ha en hållbar politik för den utmaning som flyktingmottagandet innebär så kommer det bli svårt att vara ett bra alternativ för vanliga människor framöver. Jag tror personligen att vi i KD har en stor fördel jämfört med Sverigedemokraterna, eftersom vi har en så tydlig ideologi i botten, som varken tummar på människovärde, solidaritet eller ordning och reda.

Läs gärna mitt förra blogginlägg om just denna del av resan.

Lund

I Uppsalas klassiska antagonist-stad, Lund, blev jag mottagen av gruppledaren Hedvig Åkesson. Dessutom finns där även kommunchefen Christoffer Nilsson som tidigare jobbat många år i Uppsala och kunde ge bra jämförelser våra kommuner emellan.

Torsten, Hedvig och Therese visade Lunds Renhållningsverk

Han har också lyckats rekrytera Therese Fällman, också från Uppsala, som ny förvaltningschef på Lunds Renhållningsverk där vi gjorde ett besök efter lunch på fredagen. Vi fick där se en spännande sopbil som presenteras på torget idag. Den är helt eldriven - ett ekonomiskt avskrivet chassi för gasdrift har gjorts om till ett för batteridrift. Ett bra tillskott till hela den redan fossilfria flottan av renhållningsfordon. Styrelseordförande i Lunds Renhållning är Torsten Czernyson som är Hedvigs företrädare som gruppledare för KD Lund, så han kunde ge ett intressant historiskt perspektiv både på Lunds framgångsrika renhållningsverksamhet, och på partiets historia.

Helsingborg, en borgerlig mönsterkommun

Dagen avslutades sedan med besök i ovan nämnda Helsingborg, en stad med Sveriges kanske pampigaste stadshus (det är klart att Stockholms stadshus är större, men det saknar Helsingborgs nationalromantiska stil, med bland annat ett antal fantastiska fönstermosaiker med historiska motiv). Min kollega Lars Thunberg med politisk sekreterare tog emot, och berättade även han en del om äldreomsorgen eftersom han sedan valet är ny ordförande i Vård- och Omsorgsnämnden i staden.

Helsingborg har styrts huvudsakligen av borgerliga partier under lång tid. Det har medfört att Helsingborg är unikt när det gäller att hålla i kostnaderna. Vilket framgår av en jämförelse i databasen Kolada när det gäller nettokostnadsavvikelsen, det vill säga den faktiska kostnaden relaterat till den förväntade kostnaden för kommunen sett till förutsättningarna.

Kommunalrådet Lars Thunberg och jag med de fantastiska glasmosaikerna i fullmäktigesalen

Halmstad och Markaryd

Så sista dagen stannade jag till hos kommunalråden Ella Kardemark, KD:s första i Halmstad, och Bengt Germundsson, kommunstyrelsens ordförande i kommunen med högst andel KD-röster - Markaryd. Tyvärr backade de något i senaste valet från 44% som de legat på i flera val, till endast 39%. Från Uppsala nominerade vi nyligen Bengt som ny vice partiledare, vilket han också valdes till på rikstinget i Umeå för någon månad sedan.

Kommunalrådet Bengt Germundsson hjälpte till som volontär i Secondhandaffären när jag passerade kommunen

I Halmstad är det politiska läget ganska likt det i Helsingborg. De fyra klassiska Allians-partierna (M C L KD) styr tillsammans i minoritet. I båda kommunerna minskade MP i valet, och lämnade därför i båda fallen styret som tidigare var blågrönt.

Nu kan man tycka att det borde väl inte vara så stor utmaning med V, S och SD som opposition, men i Helsingborg har dessa partier gått ihop och tvingat styret att återkommunalisera ett antal äldreboenden som idag drivs av Vardaga och Attendo. Vilket kommer innebära en fördyring på ett antal miljoner för kommunen. Så det är inte bara S och MP som kan ha problem att styra i minoritet - vilket också visar hur otillräkneliga SD är. I Halmstad har oppositionen fått igenom flera punkter i budgetomröstningarna, ungefär som vi i oppositionen i Uppsala.

Med Ella Kardemark, KD:s nya kommunalråd utanför Halmstad kommunhus

Sammanfattningsvis kan sägas att det var en väldigt givande och inspirerande resa. Jag kommer ha anledning att se mer av Helsingborg och Lund, för precis när jag planlagt min resa fick jag veta att hela Uppsala kommuns KSAU (det vill säga kommunalråden) kommer besöka dessa kommuner redan i januari.

Uppsala kan bättre

Hundra dagar har nu gått sedan jag tog över som Kommunalråd i Uppsala efter Ebba Busch Thor. Jag skriver i dagens UNT om några slutsatser och iakttagelser jag har kommit fram till när det gäller Uppsalas framtid.

Vi måste få ordning och reda i kommunen

Vi får inte vila på gamla lagrar

Vi kan kasta långbänkarna på sophögen

Vi måste komma bort ifrån ett gammaldags myndighets- och byråkratitänkande

Vi måste sätta näringslivet i första rummet

Det finns mycket att göra och på en del områden har vi kommit långt, på andra kortare. I går fick jag en väldigt god bild av vad som händer på innovationsområdet, där Uppsala Innovation Centre gör ett fantastiskt arbete i att utveckla nya företag och företagsidéer. Det bådar verkligen gott för Uppsalas framtid.

Men även inom den mer sociala sektorn finns många goda exempel. Ett fick vi idag av den nye färdtjänstchefen Josefine Åhrman. Hon visade på KPR (Kommunala Pensionärs Rådet) statistik över hur färdtjänsten fungerar. På bilden ser vi att 78% av färdtjänsten kommer när man beställt den, och 85% kommer fram i tid. Hon berättade också om allt strul som var i vintras vid omläggningen av färdtjänstsystemet, och om allt som nu gjorts för att komma tillrätta med problemen. Detta är ett tydligt exempel på hur viktigt det är att vi inte har ett tänkande där kommunen är en myndighet som ska uppfylla lagens krav gentemot patienterna, utan ett serviceorgan som ska göra allt för att få nöjda kunder! Naturligtvis utifrån givna ramar och kriterier, men jag tror det är mycket mer en attitydfråga än en resursfråga hur vi lyckas med vårt uppdrag!

Det har varit glest med uppdateringar på den här bloggen sedan jag tillträdde som kommunalråd. Det har delvis hängt ihop med att vi gjort en översyn över kommunikationen i stort. Även om jag startade den här bloggen som pappaledig landstingspolitiker, med lite friare uttrycksformer än ett kommunalråd, så kommer jag ändå använda den framöver som ett forum att dela mina personliga tankar och ge lite mer djuplodande glimtar av vad jag håller på med.

Annars går det naturligtvis bra att följa mig både på Facebook ( https://www.facebook.com/jonas.segersam )

Instagram och Twitter (båda @segersam) - även där med en lite mer personlig inriktning.

När det gäller den mer officiella delen börjar vi nu få bra ordning på vår hemsida ( http://wp.kristdemokraterna.se/uppsala/ ), men även kristdemokraterna i Uppsala har en egen sida på Facebook (Kristdemokraterna i Uppsala kommun - https://www.facebook.com/pages/Kristdemokraterna-i-Uppsala-kommun/783969528368300?fref=ts ), ett twitter- ( @UppsalaKD ) och ett instagramkonto ( @kduppland ).

Så det saknas inte kanaler att följa med i vad vi Kristdemokrater vill och gör. Gå in, gilla, ta del, och kom väldigt gärna med synpunkter! Vi behöver få fler som engagerar sig - för att Uppsala ska kunna bättre. Jag kommer gärna och besöker olika verksamheter och kommer som kommunalråd att ha ambitionen att lyssna, ta del av synpunkter och intryck, så att vi tillsammans kan arbeta för en bättre stad och kommun!

Almedalen i Kubik II

Nu börjar årets Almedalsvecka närma sig sitt slut. Av partiledartalen är Jonas Sjöstedt (V) och Jan Björklund (FP) kvar. Men i praktiken har nästan alla aktörer och deltagare packat ihop och åkt hem, många redan i onsdag / torsdags.

Vad beror det på? Jo som jag säger i intervjun med SVT nedan så har Almedalen starkt kommersialiserats på senare år.

Jag var här första gången 2006, inför Alliansen historiska valvinst, och redan då slog veckan alla rekord och upplevdes större än någonsin förut. Ändå var veckan då liten jämfört med idag med sina 3500 seminarium och otaliga mingel och möten. Jag har sedan varit här de flesta åren sedan 2006, men då som "medföljande" som haft huvudansvar för barnen eftersom min fru som ordförande för Haro ordnat seminarier och haft ett ansvar under hela veckan. Jag noterade efter några år att plötsligt var de flesta hus och debattplatser i centrala Visby "ockuperade" av stora företag, myndigheter (läs Maria Ludvigsson i SvD) och organisationer. Och de som åker hit gör det alltså i de allra flesta fall på betald arbetstid. Därför håller man igen på antalet dagar och i många fall blir det alltså bara måndag, tisdag, onsdag (motsvarande) man deltar. Den allra vanligaste frågan jag hört är "Vilken dag åker du hem".

För mig var detta alltså första gången jag haft möjlighet att delta hela veckan. Det har varit intensivt, men jag ser också vilka möjligheter som finns att, om man planerar och är aktiv, få träffa rätt människor, påverka, och också lära sig otroligt mycket. Jag bodde tillsammans med Alliansens gruppledare / kommunalråd i Uppsala kommun, vilket bland annat gjorde att vi kunde ha ett viktigt gruppledarmöte (se nedan) när nu Fredrik Ahlstedt är tillbaka i tjänst efter vårens föräldraledighet.

Jag deltog även i en debatt med Miljöpartiets Maria Gardfjell på 24UNT om vänstermajoritetens nedläggning av Omtanken och vårdnadsbidraget med mera, och det är just detta som är styrkan med Almedalen, att "alla" är här. Så hade t ex mina kollegor Mohamad Hassan (FP) styrelsemöte med Kommuninvest och Maria Gardfjell (MP) med föreningen Spårvägsstäder som för övrigt vårt parti tog initiativet till att vi skulle bli medlemmar i.

Det är förstås även givande och roligt att höra partiledarna - inte minst Ebba Busch Thors strålande debuttal (se t ex di.se: "En stjärna är född")! Det ger hopp om en vass opposition i Sverige som är beredda att ta över när S-MP-minoriteten allt mer krackelerar.

Jag kommer som sagt att återkomma med ett antal politiska initiativ utifrån de kontakter jag haft här nere, och jag tror att Uppsalaborna kommer gynnas av att vi politiker är aktiva gentemot nationella aktörer. Vi behöver dock bli betydligt bättre på detta, och jag ser fram mot att vi kommer att vässa vårt deltagande ännu mer inför kommande år. Dessutom behöver vi arbeta på olika sätt för att tillvara ta hela regionens intressen tillsammans med städer som Västerås, Eskilstuna och Nyköping. Redan i början av augusti kommer jag i Örebro träffa partikollegor från några städer i mellansverige!

Vill du läsa mer om vad jag gjort under Almedalsveckan går det bra att titta på instagram eller twitter (@segersam eller @kduppland / @uppsalakd) eller Facebook, inklusive KD-sidan

Kommunalråd i Uppsala

Igår berättade Radio Uppland om att jag kommer att ta över för Ebba Busch Thor under hennes planerade föräldraledighet i maj.

Sedan jag senast skrev om partiledarfrågan har otroligt mycket hänt, och idag kan vi gratulera Ebba Busch Thor till det oerhört starka stödet av distrikten (bland annat Forssmeds hemmadistrikt Jönköping) och av en enig valberedning.

Vi kan nu se fram mot en "Kunnig, kompetent och klok kapten för Kristdemokraterna" som valberedningens ordförande Chatrine Pålsson Ahlgren uttryckte sig. Alf Svensson går i Expressen så långt som att tala om Ebba som en framtida statsministerkandidat.

Lukas Berggren ser det hoppfulla i att nu sossetidningen Aftonbladet ser rött. Och jag håller med - är det några som är "underlivsfixerade" är det RFSU och kvällspressen. Vi kan också konstatera att Eko-redaktionen lyckats göra det IGEN - ta upp halva intervjun med frågor som vänstermedia älskar att dra fram (liksom partiets motståndare) - men ekot får ett strålande svar av Blekinge Läns Tidnings Erik Hultgren "Ännu ett Ekot-haveri".

Se även SVT, Aftonbladet och gärna även den beskrivning som jag gett av Ebba i Världen Idag

Kan inte låta bli att också här lägga en länk om Ebba till min barndoms lokaltidning Värnamo Nyheter

Från Landstinget till Kommunen

I går måndag var jag med på mitt sista möte i Landstingsstyrelsen, där jag suttit nästan 10 år, sedan början av 2005.
Vid mötet lämnade Erik Weiman (M) symboliskt över ordförandeklubban till Börje Wennberg (S), som är "i farans riktning" att bli ny ordförande i Landstingsstyrelsen.

 

Senare på kvällen hade jag mitt första möte i Kommunfullmäktige där jag nu blivit invald. Även där skedde en symbolisk klubböverlämning från "åldermannen" i KF Gunnar Hedberg (M) till den nyvalde ordföranden Carl Lindberg (S). På bilden syns även vice ordförande Alf Karlsson (MP) och Magnus Åkerman (M).

Jag fick också äran att väljas som ledamot i kommunstyrelsen, efter en sluten omröstning där FI förlorade till SD när det gäller den 15:de platsen i styrelsen. Ebba Busch Thor blev återvald som kommunalråd och jag kommer i och med min roll i kommunstyrelsen arbeta för att stödja henne i den rollen, och vara med att bredda Kristdemokraterna och föra ut vår politik i vår nya oppositionsroll i Uppsala.

UNT har skrivit om detta

Blivande kommunalråd?!

Ja, det skulle man tro att jag kan bli om man läser UNT. Nu är det ju varken aktuellt i dagsläget, och det är ganska många hypotetiska steg även för att det skulle bli aktuellt nästa år.

Bakgrunden är som UNT skrev igår att Ebba Busch Thor föreslås bli andranamn på partiets EU-lista. OM hon blir inkryssad eller partiet får två mandat kan hon därmed bli EU-parlamentariker nästa sommar. Jag har sagt till media att jag helst, för Uppsalas del, och partiet lokalt, ser att hon blir kvar som kommunalråd här. Min övertygelse är dock att hon gör en bra och betydelsefull insats oberoende av var hon än är!

Visst är det så att jag kandiderar i kommunvalet, och att jag har bestämt mig för att lämna landstingspolitiken. Och att jag kom tvåa efter Ebba i vårt interna provval.

Jag kandiderar för att jag vill företräda den enskilda Uppsalabon att få en bättre och effektivare kommunal service när det gäller allt från skola, vård/omsorg, infrastruktur till byggärenden och avlopp. Samtidigt brinner jag för att Uppsala inte ska bli någon sovstad eller förort till Stockholm utan skall utveckla sin egen profil som en starkare näringslivskommun grundad på den höga kompetensnivå som finns här! Nu är naturligtvis Akademiska sjukhuset, Universitetet och Uppsala kommun viktiga arbetsgivare, men vi måste ha ett inbjudande företagarklimat för att Uppsala ska kunna växa och utvecklas!

För mig är det viktigast att familjerna och det civila samhället får utvecklas och frodas. Kommunen och det offentliga ska stödja, inte styra dessa nivåer!

Nu blir det spännande att se hur det utvecklar sig vidare och hur medlemmar och väljare ser på mitt och kristdemokraternas engagemang för deras livssituation!

Inga hatbrott om judarna lämnar Israel

Ja, det är hårddraget kontentan av det Ilmar Reepalu säger. Han jämställer nämligen Sionism med rasism och antisemitism. Visserligen säger han att det är sionismen i form av bosättningar på västbanken han vänder sig emot, men man måste ju förstå vad det betyder när man säger att sionism är rasism!

Sionismen är den ideologi som växte fram med start i 1800-talet och som innebar att det judiska folket sökte med ljus och lykta efter ett eget hemland, plågade av pogromer och förföljelser i främst Europa. Att säga att man är mot sionism är att säga att man är emot denna möjlighet för judarna att ha ett eget land.

Jag tycker hela Reepalus argumentation andas att orsaken till hatbrotten mot judar i Malmö är staten Israels agerande i Gaza-kriget och på Västbanken. Hade inte Israel bråkat så hade inte heller de skånska judarna haft några problem är det han säger. Alltså är det egentligen Israels agerande som är huvudproblemet...



Bra debatt igår där Göran Hägglund konfronterade Mona Sahlin med detta. Man måste självklart fördömma den i vissa länder i Mellanöstern tämligen utbredda antisemitismen som finns där. Ofta är den visserligen maskerad under en yta av antisionism, men det tycker jag är lika illa. Judarna har rätt att få bo i landet Israel - och det erkännandet tycker jag man kan kräva också av Israels grannländer. På samma sätt som man måste fördömma varje form av hatbrott och felaktiga anklagelser mot judar - även när det går omvägen om hat mot staten Israel. Jag har själv bott i Israel och sett såväl småkillar agera soldater på Hizbollahs kanal, som tv-serie-versionen av Sion Vises protokoll - en gammal antisemitisk lögnskrift.

Låt oss hjälpa åt att bekämpa antisemitismen i alla former!

Debatten i Agenda:



Se Expressen 1,2,3