I Norge är det motsvarigheterna till socialdemokraterna, vänsterpartiet och centerpartiet som styr tillsammans i en rödgrön röra (Norge har inget miljöparti...). Av en outgrundlig anledning (ja, egentligen beroende på borgerlig splittring, se tidigare inlägg) blev regeringen omvald i senaste valet.Granne med mina svärföräldrar finns ett tydligt exempel på denna regerings socialiseringspolitik (bilden). Marie och Nils Karl Kulbrandstad har sedan några år drivit ett framgångsrikt omsorgsföretag (Gilantunet), där barn och ungdomar med problembakgrund kunnat få bo på en bondgård och leva med i livet där och på så sätt anpassa sig till ett mer normalt liv. Det har blivit Hölondas största privata företag (se Trönderbladet). Ett exempel på hur man "lyft bygden" är hur min svägerska som nyutbildad socionom kan få arbete här ute i stället för att vara hänvisad till arbete inne i Melhus eller Trondheim. Det är också otaliga barn som fått glädje av att vistas här ute. (se t ex Stine Machlars blogg).
Men nu ska de privata kapitalisterna sättas åt! I det socialistiska Norge är det för osäkert att driva en privat verksamhet med offentlig finansiering. För att kunna fortsätta verksamheten övergår nu Gilantunet till att bli en statlig institution, och Marie och Nils Karl överlåter driften av sin gamla släktgård till staten... Märkligt när forskning (se redovisning av Reidar Almås) pekar ut just den här typen av verksamhet som en framtid för landsbygden i Norge.
Man måste acceptera att privata företagare står för initiativ, för entreprenörskap och för utveckling. Visst finns det ett inslag av vinstintresse, men det är ju förutsättningen för att man ska ge sig in och satsa tid, idéer, energi och pengar - ofta kvällar och helger som man aldrig satsar på en statlig anställning. Att tro att staten eller det offentliga kan ersätta den här typen av engagemang är detsamma som att se Sovjetunionen som en förebild i ekonomisk politik. Där dödade man effektivt alla privata initiativ och folk ägnade sig resignerat åt att odla sin egen lilla kolonilott - det lilla man fick ha för eget bruk. Näringslivet och jordbruket blev i stället en enda stor byråkrati, något Ryssland och det ryska folket får lida för ännu idag.
Men, tyvärr Norge får ni stå ut med det här vänsterexperimentet fyra år till. Om nu inte mot all förmodan centerpartiet inser att de faktiskt är ett icke-socialistiskt parti, och inte bör stödja en socialistisk regering. (Läs om regeringen i VG)
En mer förnuftig politik är förstås att ta vara på privata initativ och från det offentliga se det som bra samarbetspartner som man bör bygga varaktiga relationer med. Kan någon annan driva verksamheten bättre än det offentliga (vilket de ofta kan), så är ju detta en bättre användning av skattepengarna!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar