Mota, inte bota är oppositionens förslag

I dag har vi landstingsfullmäktige, och det är tydligt att de rödröda (fick konstatera att detta är ett bättre namn eftersom det inte bara är Johan Edstavs -MP- näsduk som är röd) har två tydliga förslag. För det första vill man återgå till att MOTA, inte BOTA människor som söker vården i "onödan". För det andra är i alla fall Sören Bergqvist väldigt tydlig med att driftsforms-diskussionen är det vi som fört in eftersom "offentlig verksamhet ju är offentlig verksamhet" - och därmed finns bara en aktuell driftform.

Jag framhöll i debatten att jag tror att man BÅDE kan uppfylla riksdagens prioriteringsbeslut (som föregicks av en utredning ledd av kristdemokraten Jerzy Einhorn), OCH ge en bastrygghet för vanligt folk. Barnfamiljen som behöver ringa och rådfråga någon på kvällen när barnet har hög feber, den vanlige arbetaren som drabbas av influensa och måste vara hemma från jobbet, samt en person med psykisk ohälsa som med oro och depression uppsöker vården, ja de måste alla kunna känna att de också får den hjälp de behöver utan att behöva motas bort av vården som så ofta skett tidigare. Enligt dagens debatt verkar det ju som oppositionen ser det som ett problem och brott mot hälso- och sjukvårdslagen att också ge alla dessa vanliga människor den hjälp även de behöver? Med en fungerande tillgänglighet tror jag att en hjälp till dessa inte behöver betyda ett hot mot omsorgen och vården av de mest sjuka. Typiskt vänstersidan med sitt "antingen-eller" - tänkande.

När det gäller driftformen som ju är en primär fråga för oppositionen kan man konstatera att man vill åter till den politik som präglade Uppsala, till skillnad från tidigare vänsterstyrda Västmanland och Gävleborg t ex, där vi i länet tidigare hade alla 29 vårdcentraler i egen regi. Är det så de rödröda vill ha det och "förstatliga" sjukvården i länet?

Nej, vad är egentligen problemet? Vi har visat att vi kan lösa och sköta landstingets ekonomi, tillgängligheten till primärvården, turbulensen inom psykiatrin, samarbetet med kommunerna och frågetecknen runt Uppsala kammarorkester för att ta ett exempel även från kulturområdet.
Att byta ut detta mot en rödröd röra leder till otrygghet och osäkerhet för invånarna i vårt län, även på hälso- och sjukvårdsområdet.

Sabotage av miljöplan

Nu har vi beslutat att öppna akutmottagning i Enköping nattetid, att överlåta driften av Bålsta vårdcentral med mera, med mera. När det gäller miljöplanen så fick vi på bordet i dag en massa "överträffa majoriteten" - förslag från oppositionen. Miljöplanen är ett mycket bra dokument som arbetats fram under nära samarbete med representanter för alla de politiska partierna. Trots detta fick vi alltså dessa tilläggsförslag nu i ett så sent skede, varav inget framförts under den tidigare beredningen vilket föranledde mig att yrka återremiss på hela miljöplanen. Någon ordning får det väl vara!

Sedan kan man ju undra hur man lyckas få in yrkande om järnväg Enköping - Uppsala under ett ärende om "Förskottsfinansiering väg 288 Hov-Börstil" ? I och för sig lovvärt yttrande men under helt fel ärende...

Oppositionens krumbukter

Idag har vi landstingsstyrelse i Uppsala. Vi kommer att behandla en rad viktiga ärenden, preliminär budget 2011, tertialrapport, Miljöplan, Upphandling av tvätt, politisk organisation kommande mandatperiod, överlåtelse av Bålsta Vårdcentral och inte minst landstingets remiss om "Spela samman", statens utredning om hur de statliga kulturbidragen hanteras framöver.

När det gäller just budgeten fick vi förra veckan via media de rödgrönas alternativ presenterat. Tre gånger i UNT:s artikel citerades Börje Wennberg (S): "Vi har inte exakta lösningar". Och samtidigt använder man följande formulering för att visa sin storsinthet i den politiska debatten: "Politikens dimension är argumentation byggd på ideologi och sak, inte konfrontation och positionering."

Detta låter ju gott och väl, men rimmar mycket illa med budgetförslagets inledande och osakliga angrepp på oss i Alliansen: "Våra förslag står i skarp kontrast till den moderatstyrda ledningens vars främsta syfte är att göra landstinget till en marknadsplats för vårdföretagen, där det är efterfrågan som styr mer än behovet och där hälsa inte är en rättighet utan en privatsak och en handelsvara."

Låt oss gå igenom felen i denna enda mening:

"moderatstyrd" - Landstinget styrs av Alliansen tillsammans. Fyra självständiga partier i samverkan. Det finns visserligen en moderat ordförande i Landstingsstyrelsen (Erik Weiman), men hans vice ordförande är centerpartist (Rolf Edlund), ordförande i Hälso- och Sjukvårdsstyrelsen är folkpartist (Ismail Kamil) och själv är jag ordförande i Kulturnämnden (liksom min partikamrat Anna-Karin Klomp är v ordf i HSS). Vi styr tillsammans i god och konstruktiv anda, det är alltså fel att säga att det är moderaterna ensamma som styr...

"marknadsplats för vårdföretagen" - jag förstår vad man är ute efter med denna formulering. Vi har nämligen en öppenhet för andra vårdhuvudmän än landstinget, medan åtminstone vissa delar av de rödgröna önskar ett landstingsmonopol. Men, inga företag kan verka inom vårdsektorn om man inte uppfyller vissa lagar och regler, och om landstinget finansierar verksamheten (vilket är det vanliga) finns det tydliga krav för att vi ska ge den här finansieringen.

"efterfrågan som styr mer än behovet" är en grov anklagelse som skulle innebära att vi i Alliansen medvetet motarbetar den lagstiftning som finns i Sverige på hälso- och sjukvårdsområdet. Att det är behoven som ska styra är en grundbult i det svenska hälso- och sjukvårdssystemet, och det är ingen som ifrågasatt detta. Varje människa i Sverige ska vara trygg över att man får den vård man behöver, oberoende av förmåga att uttrycka detta. Att säga att vi skulle vilja något annat är alltså ett allvarligt fel.

"hälsa... är en rättighet" Fin tanke, men hälsa är ingen rättighet. Se gärna Regeringsformen §2. Denna idé bygger på ett kampinriktat tänkande från vänstern där man som arbetarklass ska ut på gator och torg och kämpa för sina rättigheter. När nu yttrandefrihet, rösträtt med mera är genomfört så går man vidare med rätten till hälsa, till arbete och i förlängningen kanske till lycka? Hälsa och arbete är något att vara tacksam för, inte en rättighet!

"hälsa... en privatsak", man använder sig av värdeladdade ord, men vad är det man säger? Ska min hälsa vara en offentlig angelägenhet? Nej, jag ser nog gärna att det är en privatsak mellan mig och min läkare!

"hälsa... en handelsvara", återigen värdeord och självklart ska inte min hälsa vara en handelsvara vare sig för landstinget eller någon annan. Samtidigt ser vi att det förekommer en massa ekonomiska transaktioner på "sjukvårdsmarknaden", landsting och landsting emellan, gentemot kommuner och privata vårdgivare, så i så mening är ju hälsan ett slags handelsvara.

Nu visar det sig att de rödgröna inte ens bemödar sig om att lägga några konkreta yrkanden som vi ska ta ställning till, förutom att UVEN, ska fortsätta köra tåg mellan Sala och Uppsala. Hela deras "budget" är alltså en politisk pamflett som dessutom i de allra flesta stycken inte skiljer sig från vår budget.

Det är intressant att se hur man agerar annorlunda i majoritet och opposition. I majoritet var man till exempel väldigt angelägna om att vi skulle vara överens om den kommande organisationen innan valet. Nu har vi processat i organisationskommittén fram och tillbaka. De första (fyra?) mötena ägnades åt att försöka övertyga varandra om vi ska ha ett produktionsutskott eller en produktionsstyrelse. Jag föreslog sedan att vi skulle vara överens om att vi är oeniga i denna fråga, men att vi kunde komma fram till innehållet i resten. Det resulterade då på näst sista mötet i att eftersom vi "inte var överens" tog sig de rödgröna friheten att presentera en helt egen lösning som de anser sig vara fria att införa om de skulle vinna valet, t ex flera beredningar till fullmäktige, eventuellt avskaffade länsdelsberedningar mm mm. På samma sätt var man väldigt noga med i majoritet att oppositionen inte skulle ha några "landstingsråd" utan "oppositionsråd". Nu när man är i opposition kallar man sig konsekvent för landstingsråd, ibland med tillägget "i tillfällig opposition". Jag tror nog det riskerar att bli en permanent opposition...

Tobleronedebatt = kristen höger?

Ja, det tycker i alla fall Thomas Östros enligt GP. Mats Odell har sagt om de rödgrönas 12 mdr kr till kommunerna att det är ren Tobleronepolitik - "man tar det på kortet och skickar fakturan till svenska folket".

Ganska fyndigt tycker jag. Men Östros går i taket och jämför Odell med amerikanska kristna högern.

Är det någon som för in demoner är det väl (S) som gör allt för att demonisera kristdemokraterna... Vi ses på torgen i Uppsala på lördag, Östros!

Läs även PJ Anders Linders kommentar, samt SVT, SvD och de rödgröna själva på Opinion

Gnällig opposition

Idag på landstingsstyrelsen när vi klubbade vårt förslag på landstingsbudget fick vi på vårt bord oppositionens förslag på preliminär budget. Deras huvudnummer är att vi inte lyssnar på dem. Så här lyder inledningen: "Under innevarande mandatperiod har den politiska ärendehanteringen drastiskt förändrats. Idag sker inga politiska inspel eller politiska samtal förrän färdiga förslag presenteras. Idag sker ingen gemensam kunskapsuppbyggnad vilket skapar en ökad differens mellan majoritet och opposition."

Jo, tacka för att hanteringen förändrats. Nu är röd-gröna röran i opposition och får likt oss under förra perioden ta ställning till de förslag som kommer i styrelser och nämnder. Det är uppenbart att sossar och miljöpartister m fl är ovana vid att sitta i opposition. När de hävdar att inga samtal förs har de helt fel. Till skillnad från förra mandatperioden när Mats O Karlsson (S)tyrde har vi nu en landstingsrådsberedning där ALLA partier är företrädda som går igenom samtliga ärenden till Landstingsstyrelsen och Hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Oftast har inte oppositionen några vidare förslag eller synpunkter där, och då blir det inte heller någon möjlighet för politisk diskussion. Och när de väl har förslag så anpassar vi i majoriteten i många fall oss efter deras förslag, om vi tycker de är vettiga förstås.

Idag fick vi deras budgetförslag på bordet, och uppenbarligen fanns ingen som helst ambition att vi skulle anta några av deras förslag eftersom det i praktiken inte fanns några konkreta yrkanden. När vi satt i opposition la vi alltid yrkanden, och ambitionen var, vilket vi ibland lyckades med, att majoriteten skulle anta några av våra goda idéer. Det hade för övrigt inte varit så svårt att anta förslagen idag, då minst 5 av 12 förslagsrutor var helt okontroversiella och i linje med vår politik. Nej, jag säger som Lars Svensk, vår riksdagsman 91- 94 "det finns inget värre än sossar i opposition"...

En ansvarslös opposition

Idag antog vi i landstingets kulturnämnd (där jag är ordförande) en budget för 2009. Som vanligt hade inte oppositionen några konstruktiva förslag - utan man yrkade avslag på hela budgeten och lämnar sedan en reservation. Ja, jag är ju ändå tacksam att jag inte behövde formulera några yrkanden åt dem, som flera gånger tidigare...

Men, hade man velat få igenom något så kunde man ju ha lagt konkreta förslag, och inte bara hänvisa till att vi egentligen borde ha mer pengar att fördela. Nu har vi ju inte mer pengar, så då får vi förhålla oss till vad vi har. Samtidigt är det ju inte pengarna i sig själva som är viktiga utan vad vi får ut av dem. Jag är nöjd med att vi t ex ökar anslaget till Musik i Uppland med totalt 1.760 tkr. Vi ger också en uppräkning till Upplandsmuséet, ökar anslaget till stipendier med 100 tkr, ger mer pengar till Biskops-Arnös folkhögskola och Näringslivsarkivet, samt behåller samtidigt 400 tkr i reserv för satsningar kommande år. Samtidigt som alla enheter rationaliserar sin verksamhet utan någon uppräkning och vi minskar på administrationen. Så vad är det som är dåligt?