Ulf Ekman i hetluften

På bilden ovan syns Ulf Ekman på den spårvagn i Göteborg där han kom till tro på Gud en majdag för snart 45 år sedan.

Han har sedan gjort en makalös resa, via studenprästarbetet i Svenska kyrkan, ledningen för Livets Ord under 30 år och nu sedan något år som nybliven katolik.

Förra veckan intervjuades Ulf Ekman av Anna Hedenmo  i "Min Sanning". Tyvärr blev det i långa stycken mer en politisk intervju, med tuffa och ihärdiga motfrågor, än ett porträtt av personen Ulf Ekman. Jag lämnar därför politiken och de svåra frågorna därhän här. När det gäller min syn på katolicismen och olika kristna kyrkor skrev jag ett inlägg i samband med nyheten om makarna Ekmans konvertering.

Det jag däremot tycker är intressant är just Ulf Ekmans personliga trosvandring, som började där på 5:ans spårvagn i Göteborg. Och en bra spegling av denna trosvandring kan vi göra i personen Göran Skytte. Han intervjuade själv Ulf Ekman 1990, något som blev en hållpunkt i hans egen vandring att bli en kristen, något man kan läsa mer om i boken "Omvänd" med flera böcker av Skytte.

I nedanstående klipp kan vi ser hur slående lika upplevelser Ekman och Skytte har av sina respektive omvändelseprocesser, även om de kom i väldigt olika skeden av livet.

Här är Ulf Ekmans bloggkommentar om programmet "Min Sanning"

Här är också en annan person som berättar om sin omvändelse, Thomas Idergard, tidigare MUF-ordförande mm.

Vänstern väljer vårdslöshetens väg

Nu signalerar vänsterregeringen att de överger den väg som under 20 år borgat för stabila svenska statsfinanser och som fått ner vår statsskuld från 70 till 40% av BNP. Det har varit ett hårt arbete, och inte en enkel väg. Ja man skulle till och med kunna säga att Alliansens fasthållande vid denna strama linje till slut kostade dem regeringsmakten under trycket från populistpartier som vill att vi åter ska dra på oss spenderbyxorna.

Med detta lägger sig regeringen platt för sina vänner fackföreningsrörelsen och vänsterpartiet som båda vill att Sverige ska börja låna igen. Bostadsbyggandet måste vi visst få fart på, där har facken helt rätt. Men det löser vi inte genom att åter börja pumpa in statliga subventioner i byggsektorn och därmed snedvrida marknaden, utan i stället genom att i kommunerna lägga till rätta för ökat byggande genom en aktiv mark- och plan-politik, genom att motverka de skadliga kartellbildningarna inom byggsektorn (både när det gäller byggföretag och fackförbund) och genom att öppna för att stimulera en växande byggarbetskraftssektor genom utbildning och avregleringar. Se gärna Agendadebatt mellan Caroline Szyber och Mehmet Kaplan som får svara för varför det går så trögt för regeringen på bostadsområdet. Jag tror bostadsministern borde ägna dessa frågor större uppmärksamhet än att resa runt till Turkiet och andra länder och prata utrikespolitik.

Vi ser på punkt efter punkt hur den nuvarande regeringen vill gå in och detaljstyra samhället med politiska beslut. Människor ska inte få välja vilka organisationer de ska stödja, utan i stället ska detta beskattas och staten (S-MP-regeringen) ska bestämma vilka organisationer som ska få stöd. Människor ska inte få välja hur de tar ut föräldraförsäkringen utan det ska staten (S-MP-regeringen) bestämma om. Människor ska inte själva få bestämma om de tycker det är värt att bo i ett lite mer bullerutsatt område utan det ska staten (S-MP-regeringen) avgöra vad som är skadligt och inte. Det sistnämnda är för övrigt ett tydligt exempel på bostadsminister Attefalls tryck att öka byggandet, som nu bromsas upp av Kaplan & Co (i november, i januari, i februari, och ännu ser vi ingen bullerförordning).

"Den som är satt i skuld är inte fri" sa Göran Persson när överskottsmålet infördes 1997 och det var kloka ord. Tack och lov har "nya Socialdemokraterna" och MP en stabil minoritet, även med stöd av överbudspartiet V. Så vi kan hoppas att Alliansen med hjälp av det oberäkneliga SD kan sätta stopp för de värsta slöseribesluten från den nya regeringen och behålla en ansvarsfull linje när det gäller statsfinanserna.

Se Alliansens kritik i Expressen

Ebba samlar partiet

Partiledarfrågan i Kristdemokraterna är avgörande för vilken väg partiet väljer att gå. Jag hoppas inte valberedningen gör samma misstag som jag gjorde när jag 2010 som nomineringskommitténs ordförande i Uppsala föreslog Ebba på tredje plats på kommunvalsedeln, och fick se vårt förslag nerröstat av årsmötet. Så här i efterhand är jag väldigt glad över att Ebba blev vald som vårt kommunalråd, det har haft en stor betydelse för att partiet kunnat få genomslag för vår politik och kunnat befästa våra positioner i valet 2014.

Nu när alternativen ser ut att vara Jakob Forssmed och Ebba Busch Thor vidhåller jag min absoluta poäng från dagen när Göran Hägglund lämnade sitt besked om att avgå att vi måste hämta vår partiledare från den grupp av politiker som har dokumenterat god förmåga att samla röster i val. Ebba fick 2014 i Uppsalas kommunval 2.477 kryss, Jakob fick i riksdagsvalet 251 kryss i Stockholms stad och län totalt.

Nu ska framhållas att Jakob har många andra förtjänster - han har en gedigen erfarenhet av rikspolitiken som statssekreterare i statsrådsberedningen under två mandatperioder, och han har dessutom den i Kristdemokraterna viktiga meriten att, likt jag själv, vara uppvuxen i Jönköpings län. :)

Mats J Larssons DN-intervju (foto ovan) tycker jag ger en bra bild av vem Ebba är och står för. Hennes starkaste förmåga i detta läge är att jag tror hon kan samla sympatisörer från många olika läger. Exempelvis bemöter jag i Dagen dem som försöker utmåla henne som alltför liberal och i intervjun tycker jag hon visar att hon kan lyfta fram även svåra etiska frågor som engagerar många KD-sympatisörer. Hon svarar också avväpnande på kritiken från dem som anser att hon står för långt till höger. Här kan vi notera att Jakob Forssmed svängt från en tydlig pacifistisk ståndpunkt till att idag plädera för ett starkt svenskt försvar.

De senaste dagarna har kandidaterna intervjuats i snart sagt all media. Nedan några länkar om Ebba:

UNT - Därför har hon nått toppen  ;  "Enorm press att vara partiledare"
Expressen Jag vill förnya KD ; Hon leder kampen om KD-posten ;  Ledare "politik är nu en kvinnobransch" 
Aftonbladet Stärkt KD-stöd för Ebba
NWT Kamp mellan höger och vänster
Jönköpingsposten Acko kan inte matcha Ebba
Folkbladet Busch som Lööf utan flum
Ebba Busch Thors blogg ; om föräldraskapet ; "Jag vill förnya KD"
Frida Parks blogg
Dagen Roland Utbult ger stöd
Tv4 Malou efter 10 Är Ebba KD:s nya partiledare?
DI Ebba.. leder partiledarkampen ; Ledarartikel ; om Saudiavtalet

Se gärna även en debatt från i somras med Gudrun Schyman

Uppdatering: Jag uttalar mig i Världen Idag
Bra om Ebba på DN Debatt av Sara Skyttedal med en opinionsundersökning som visar att väljarstödet ser ut att lyfta med Ebba Busch Thor som partiledare.

Ebba nominerad som partiledare

I går hade vi årsmöte för Kristdemokraternas Uppsalaavdelning. Tack ordförande Ingemar Virsén med flera för ett väl genomfört arrangemang - mycket intressant tal av Jan-Erik Ågren, tidigare vice partiledare (-85 till -92) och nu riksordförande för seniorförbundet.

Det roligaste beslutet vi fattade var att enhälligt nominera Ebba Busch Thor som partiordförande för Kristdemokraterna. Det har efteråt i media blivit en liten "karusell" om huruvida Ebba tackat ja till kandidaturen eller bara till nomineringen. Hon tackade faktiskt inte ja till någonting på stämman utan tog bara emot nomineringen och såg glad ut för den. Jag ställde faktiskt frågan om hur hon såg på att kandidera, men det var så många som begärde ordet så ordförande tappade till slut bort att ge ordet till Ebba.

Ja, nu blir det en spännande process framöver och i början av mars kommer det att bli en hearing med de hetaste partiledarkandidaterna. Jag hoppas och tror att Ebba kommer att finnas med där.

P4 Uppland
SvD &
ledare om nomineringsprocessen

Vårdnadsbidraget ger valfrihet

Ebba Busch Thor och Gulan Avci debatterar här i Gomorron Sverige vårdnadsbidraget efter att Folkpartiet nu aviserat att de kommer att frångå den överenskommelse som Alliansen gjorde för åtta veckor sedan om att behålla möjligheterna för kommunerna att införa vårdnadsbidraget.

Även i Aktuellt tog Acko Ankarberg Johansson samma debatt med Jan Björklund.

Det är ju dessutom anmärkningsvärt att S-MP-regeringen med berått mod väljer att gå emot den uttryckta riksdagsmajoriteten påhejade av t ex Aftonbladets storm mot "hemmafrubidraget".

Det är dock inte det minsta liberalt att komma med de här inskränkningarna och styrningarna.

För det första: Är inte politikerna i kommunerna kompetenta att själva bestämma om de ska ha vårdnadsbidraget eller inte? Att ta bort denna möjlighet är att inskränka det kommunala självstyret och frånta väljarna i Sveriges kommuner rätten att bestämma vilken politik som ska råda i kommunen.

För det andra: Är inte Sveriges familjer kompetenta att själva bestämma om hur de ska få sin barnomsorg utförd? Är det politiker som Stefan Löfven eller Jan Björklund som ska bestämma hur småbarnsföräldrar ska lösa sin barnomsorg?

För genom att spotta in 100.000 av skattemedel i "vårdnadsbidrag" till den förskola som tar emot 1-åringen så styr staten starkt föräldrarna från att välja andra lösningar, särskilt när man nu tar bort de ynka 36.000 kronor som vårdnadsbidraget utgjort i det begränsat antal kommuner som infört möjligheten.

För det tredje: Kvinnor sägs låsas ut från arbetsmarknaden - men det är ju inte så bidraget är konstruerat. Man kan med vårdnadsbidraget jobba samtidigt och antingen gå omlott föräldrarna emellan eller låta t ex far- och morföräldrar hjälpa till. Men nu är det slut med det. Föräldrar ska inte välja något annat än den offentligt finansierade barnomsorgen. Punkt.

För det fjärde framförs det att barnen måste lära sig svenska och att detta drabbar främst invandrarfamiljer. Men, en 1-åring behöver inte gå på förskola för att lära sig svenska! Tids nog gör barnen det när de bor i Sverige. 

Har vi ett problem i skolan med att det finns barn som inte kan svenska för att de varit "hemma" för länge? Nej, men vi har ett problem i samhället med småbarnsföräldrar som kämpar och kämpar för att få sitt livspussel att gå ihop och förena yrkeslivet med omsorgen om sina små 1-åringar som de - i vissa fall - känner sig pressade att lämna till offentligt finansierad barnomsorg. 

Därför hoppas jag att denna möjlighet kommer finnas kvar! Som ett litet alternativ i dagishysterins Sverige.

Lyssna på en drabbad familj på ekot
"När blev det egentligen fult att vara hemma med sina barn?" Fi:s blogg
Ebba Busch Thor på SVT Opinion 
Mycket bra tidigare ledare om vårdnadsbidraget i SMP "myten om vårdnadsbidraget"