Socialdemokraterna vilseleder om valfriheten

 I veckan skrev vi i UNT om hur S vilseleder om valfriheten inom äldreomsorgen. Här är texten:

I september 2007 införde äldrenämnden i Uppsala under ledning av Gustaf von Essen (KD) eget val inom hemtjänsten. Systemet förfinades med nationell lagstiftning 2009 – LOV (Lagen om valfrihetssystem). Syftet var att brukarna själva skulle kunna välja vem som kommer hem till dem och utför tjänster i deras hem – med hänsyn till aspekter som vilka språk de behärskar, var företaget är geografiskt beläget, och vilken värdegrund utföraren står för. Detta var en viktig reform för att föra makten över hemtjänsten från kommunens byråkrater till de enskilda brukarna i Uppsala.

Under trycket från Vänsterpartiet väljer nu Socialdemokraterna att säga upp den här reformen, efter att under åtta år ha misskött systemet både nationellt och lokalt i Uppsala. Lyckligtvis får de inte en majoritet i fullmäktige med sig, då styret spricker på denna fråga och Liberalerna motsätter sig förslaget att ta bort LOV inom hemtjänst.

Det som är frustrerande är dels att allt som missats under mandatperioden nu ska åtgärdas ett halvår innan valet, och dels att Socialdemokraterna vilseleder och lägger ut dimridåer i syfte att sätta ett narrativ om att få bort ”marknadsexperimentet”. 

Ett tydligt exempel på detta var välfärdsbrottsligheten inom Attendo i Gottsunda. Orkestrerat med stora ord (”äldres liv och hälsa”), svartmålande av välfärdsföretag (”fusket inom Attendo”) och snabbinkallade möten (äldrenämndens arbetsutskott fick den 60-sidiga handlingen på bordet på ett möte som de inte ens visste varför de kallats till), försökte Eva Christiernin (S) sätta en bild av de onda kapitalisterna. När det i själva verket var en handfull anställda och chefer inom Gottsundagruppen som i maskopi med kommunala biståndshandläggare lurade både Uppsala kommun och Attendo på stora summor. 

Detta tillät kommunen gå ut över 450 nöjda brukare och 200 anställda som på bara någon vecka tvingades byta hemtjänstutförare och arbetsgivare, i stället för att tillsammans med Attendo beivra välfärdsbrottsligheten inom företagets verksamhet i Gottsunda kopplad till klanstrukturer och utstuderad ohederlighet.

När vi debatterade frågan i fullmäktige på försommaren anklagades Segersam personligen både för att bryta mot 10 Guds bud, och vara ansvarig för att äldre inte skulle få gå på toaletten eller få den omvårdnad de behövde.

Till detta kom att statsrådet Damberg (S) kallades in för att skylla allt på Ebba Busch – som varken var ansvarig politiker 2007/2009 eller som genomdrev införandet av LOV inom särskilda boenden 2014 – det var Socialdemokraterna själva som fattade det beslutet. Tack och lov för det – eftersom det fanns en kö på 200 äldre som behövde äldreboende – ett arv efter Göran Perssons ”reform” att avskaffa alla servicehus.

Genom att vi nu har LOV för äldreboenden så har Uppsala, till skillnad från väldigt många andra kommuner inte någon kö. Vi har dessutom fått en lång rad fina och trevliga boenden uppförda av privata aktörer – investeringar som inte belastar kommunens redan tunga låneskuld på 17 miljarder kronor.

Vi kristdemokrater försvarar inte systemet med vare sig LOV eller LOU som ett självändamål, det enda vi är angelägna om är att alla äldre får en värdig och högkvalitativ omsorg och vård, som präglas av valfrihet, en mångfald av utförare och möjlighet för exempelvis idéburna aktörer att fortsatt kunna verka. Andreas And, Ebbagården (Samariterhemmet) och Juliahemmet (Ersta diakoni) är exempel på sådana aktörer som vi anser vara viktiga för en hög kvalitet inom Uppsalas äldreomsorg. 

Inom primärvården gäller LOV alla vårdcentraler, och det har gett en god tillgänglighet, ett bra utbud och en konkurrenskraftig egenregi. Vi behöver utveckla LOV inom äldreomsorgen, både i Uppsala och nationellt – inte återkommunalisera verksamheten. Uppsala behöver ett nytt styre och Sverige en ny regering!

Jonas Segersam (KD), kommunalråd

Margit Borgström (KD), ledamot äldrenämnden

Ingemar Virsén (KD), ersättare ÄLN och ordförande i Kristdemokratiska Seniorförbundet

Bättre barnomsorg

Ja "bättre barnomsorg" borde varit rubriken på den artikel vi hade i UNT igår, och inte "mindre förskola".

Läs gärna artikeln på denna länk och se vilka goda förslag vi har för förskolan och barnomsorgen.

Vårdnadsbidraget ger valfrihet

Ebba Busch Thor och Gulan Avci debatterar här i Gomorron Sverige vårdnadsbidraget efter att Folkpartiet nu aviserat att de kommer att frångå den överenskommelse som Alliansen gjorde för åtta veckor sedan om att behålla möjligheterna för kommunerna att införa vårdnadsbidraget.

Även i Aktuellt tog Acko Ankarberg Johansson samma debatt med Jan Björklund.

Det är ju dessutom anmärkningsvärt att S-MP-regeringen med berått mod väljer att gå emot den uttryckta riksdagsmajoriteten påhejade av t ex Aftonbladets storm mot "hemmafrubidraget".

Det är dock inte det minsta liberalt att komma med de här inskränkningarna och styrningarna.

För det första: Är inte politikerna i kommunerna kompetenta att själva bestämma om de ska ha vårdnadsbidraget eller inte? Att ta bort denna möjlighet är att inskränka det kommunala självstyret och frånta väljarna i Sveriges kommuner rätten att bestämma vilken politik som ska råda i kommunen.

För det andra: Är inte Sveriges familjer kompetenta att själva bestämma om hur de ska få sin barnomsorg utförd? Är det politiker som Stefan Löfven eller Jan Björklund som ska bestämma hur småbarnsföräldrar ska lösa sin barnomsorg?

För genom att spotta in 100.000 av skattemedel i "vårdnadsbidrag" till den förskola som tar emot 1-åringen så styr staten starkt föräldrarna från att välja andra lösningar, särskilt när man nu tar bort de ynka 36.000 kronor som vårdnadsbidraget utgjort i det begränsat antal kommuner som infört möjligheten.

För det tredje: Kvinnor sägs låsas ut från arbetsmarknaden - men det är ju inte så bidraget är konstruerat. Man kan med vårdnadsbidraget jobba samtidigt och antingen gå omlott föräldrarna emellan eller låta t ex far- och morföräldrar hjälpa till. Men nu är det slut med det. Föräldrar ska inte välja något annat än den offentligt finansierade barnomsorgen. Punkt.

För det fjärde framförs det att barnen måste lära sig svenska och att detta drabbar främst invandrarfamiljer. Men, en 1-åring behöver inte gå på förskola för att lära sig svenska! Tids nog gör barnen det när de bor i Sverige. 

Har vi ett problem i skolan med att det finns barn som inte kan svenska för att de varit "hemma" för länge? Nej, men vi har ett problem i samhället med småbarnsföräldrar som kämpar och kämpar för att få sitt livspussel att gå ihop och förena yrkeslivet med omsorgen om sina små 1-åringar som de - i vissa fall - känner sig pressade att lämna till offentligt finansierad barnomsorg. 

Därför hoppas jag att denna möjlighet kommer finnas kvar! Som ett litet alternativ i dagishysterins Sverige.

Lyssna på en drabbad familj på ekot
"När blev det egentligen fult att vara hemma med sina barn?" Fi:s blogg
Ebba Busch Thor på SVT Opinion 
Mycket bra tidigare ledare om vårdnadsbidraget i SMP "myten om vårdnadsbidraget"