KD och SD lägger gemensamt förslag om barnomsorg

Jag och SD:s gruppledare Linnéa Bjuhr efter radiomedverkan

Radio Uppland rapporterade i veckan om Kristdemokraternas och Sverigedemokraternas gemensamma initiativ på Utbildningsnämnden på onsdagen att utveckla den pedagogiska omsorgen i kommunen.

Pedagogisk omsorg behöver utvecklas

"Pedagogisk omsorg" är ett begrepp i skollagen från 2011 som innefattar det som tidigare kallades dagmammor, familjedaghem och flerfamiljsystem. Alltså alternativen inom barnomsorgen till Förkolan. Båda våra partier ser fördelarna att utveckla denna verksamhet - lägre kostnader, en avlastning för den hårt belastade förskolan, högre nöjdhet hos föräldrarna och en bättre balans inom barnomsorgen. Idag är bara 400 barn placerade i pedagogisk omsorg i Uppsala, jämfört med 11 500 som går i förskola.

Det behöver bli betydligt enklare att bli dagmamma / dagbarnvårdare, eller starta familjedaghem än idag - både i kommunal och enskild regi. Därför behöver kommunen förbättra informationen, något som för övrigt vi Kristdemokrater motionerat om redan tidigare (motion av Martin Wisell från 2017 som behandlades i början av förra året)

Vi föreslår också att de aktörer som idag finns inom kommunen när det gäller pedagogisk omsorg skulle inbjudas till ett nätverk där man kan dela erfarenheter och uppmuntra varandra.

Inte fel att samarbeta med SD

Jag har skrivit mycket om Sverigedemokraterna på den här bloggen - att de har tvivelaktiga rötter, slirar i judefrågan och att vi har en olika grund för synen på vad som är svenska värderingar.

Men det hindrar inte att vi måste kunna samarbeta om vi är överens i olika sakfrågor. Jag skrev för ett tag sedan om att Centern och Liberalerna borde omvärdera sitt avståndstagande. Vi kan inte ha ett politiskt styre i Sverige och Uppsala som har som gemensam sammanhållande värdering att man inte ska samarbeta med andra partier (Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna).

Initiativet från KD och SD i Utbildningsnämnden

I KD Uppsala tog vi beslut för över ett år sedan om att samarbeta / samtala med alla partier. Därefter har Vänsterpartiet upprepade gånger tagit initiativ till samarbeten vilket leder till mer pengar till äldreomsorgen (förra årets ändringsbudget), bättre tillgänglighet för funktionsnedsatta på badplatser (gemensam motion), mer pengar till förskola, socialtjänst och LSS (årets ändringsbudget), med mera.

Att SD först nu ställt frågan om ett konkret samarbete kanske beror på att de inte sett sig själva som någon samarbetspartner, eller trott att någon annan är intresserad (vilket kanske inte är så konstigt). Till skillnad från SD som genom sin skarpa retorik skapat distans till övriga partier har vi kristdemokrater varit med och tagit ansvar från första början vi kom in i riksdagen. Att ta ansvar och samarbeta med andra för att få igenom bra politik är något vi kommer att fortsätta med.

Bättre barnomsorg

Ja "bättre barnomsorg" borde varit rubriken på den artikel vi hade i UNT igår, och inte "mindre förskola".

Läs gärna artikeln på denna länk och se vilka goda förslag vi har för förskolan och barnomsorgen.

Vårdnadsbidraget ger valfrihet

Ebba Busch Thor och Gulan Avci debatterar här i Gomorron Sverige vårdnadsbidraget efter att Folkpartiet nu aviserat att de kommer att frångå den överenskommelse som Alliansen gjorde för åtta veckor sedan om att behålla möjligheterna för kommunerna att införa vårdnadsbidraget.

Även i Aktuellt tog Acko Ankarberg Johansson samma debatt med Jan Björklund.

Det är ju dessutom anmärkningsvärt att S-MP-regeringen med berått mod väljer att gå emot den uttryckta riksdagsmajoriteten påhejade av t ex Aftonbladets storm mot "hemmafrubidraget".

Det är dock inte det minsta liberalt att komma med de här inskränkningarna och styrningarna.

För det första: Är inte politikerna i kommunerna kompetenta att själva bestämma om de ska ha vårdnadsbidraget eller inte? Att ta bort denna möjlighet är att inskränka det kommunala självstyret och frånta väljarna i Sveriges kommuner rätten att bestämma vilken politik som ska råda i kommunen.

För det andra: Är inte Sveriges familjer kompetenta att själva bestämma om hur de ska få sin barnomsorg utförd? Är det politiker som Stefan Löfven eller Jan Björklund som ska bestämma hur småbarnsföräldrar ska lösa sin barnomsorg?

För genom att spotta in 100.000 av skattemedel i "vårdnadsbidrag" till den förskola som tar emot 1-åringen så styr staten starkt föräldrarna från att välja andra lösningar, särskilt när man nu tar bort de ynka 36.000 kronor som vårdnadsbidraget utgjort i det begränsat antal kommuner som infört möjligheten.

För det tredje: Kvinnor sägs låsas ut från arbetsmarknaden - men det är ju inte så bidraget är konstruerat. Man kan med vårdnadsbidraget jobba samtidigt och antingen gå omlott föräldrarna emellan eller låta t ex far- och morföräldrar hjälpa till. Men nu är det slut med det. Föräldrar ska inte välja något annat än den offentligt finansierade barnomsorgen. Punkt.

För det fjärde framförs det att barnen måste lära sig svenska och att detta drabbar främst invandrarfamiljer. Men, en 1-åring behöver inte gå på förskola för att lära sig svenska! Tids nog gör barnen det när de bor i Sverige. 

Har vi ett problem i skolan med att det finns barn som inte kan svenska för att de varit "hemma" för länge? Nej, men vi har ett problem i samhället med småbarnsföräldrar som kämpar och kämpar för att få sitt livspussel att gå ihop och förena yrkeslivet med omsorgen om sina små 1-åringar som de - i vissa fall - känner sig pressade att lämna till offentligt finansierad barnomsorg. 

Därför hoppas jag att denna möjlighet kommer finnas kvar! Som ett litet alternativ i dagishysterins Sverige.

Lyssna på en drabbad familj på ekot
"När blev det egentligen fult att vara hemma med sina barn?" Fi:s blogg
Ebba Busch Thor på SVT Opinion 
Mycket bra tidigare ledare om vårdnadsbidraget i SMP "myten om vårdnadsbidraget"