I veckan skrev vi i UNT om hur S vilseleder om valfriheten inom äldreomsorgen. Här är texten:
I september 2007 införde äldrenämnden i Uppsala under ledning av Gustaf von Essen (KD) eget val inom hemtjänsten. Systemet förfinades med nationell lagstiftning 2009 – LOV (Lagen om valfrihetssystem). Syftet var att brukarna själva skulle kunna välja vem som kommer hem till dem och utför tjänster i deras hem – med hänsyn till aspekter som vilka språk de behärskar, var företaget är geografiskt beläget, och vilken värdegrund utföraren står för. Detta var en viktig reform för att föra makten över hemtjänsten från kommunens byråkrater till de enskilda brukarna i Uppsala.
Under trycket från Vänsterpartiet väljer nu Socialdemokraterna att säga upp den här reformen, efter att under åtta år ha misskött systemet både nationellt och lokalt i Uppsala. Lyckligtvis får de inte en majoritet i fullmäktige med sig, då styret spricker på denna fråga och Liberalerna motsätter sig förslaget att ta bort LOV inom hemtjänst.
Det som är frustrerande är dels att allt som missats under mandatperioden nu ska åtgärdas ett halvår innan valet, och dels att Socialdemokraterna vilseleder och lägger ut dimridåer i syfte att sätta ett narrativ om att få bort ”marknadsexperimentet”.
Ett tydligt exempel på detta var välfärdsbrottsligheten inom Attendo i Gottsunda. Orkestrerat med stora ord (”äldres liv och hälsa”), svartmålande av välfärdsföretag (”fusket inom Attendo”) och snabbinkallade möten (äldrenämndens arbetsutskott fick den 60-sidiga handlingen på bordet på ett möte som de inte ens visste varför de kallats till), försökte Eva Christiernin (S) sätta en bild av de onda kapitalisterna. När det i själva verket var en handfull anställda och chefer inom Gottsundagruppen som i maskopi med kommunala biståndshandläggare lurade både Uppsala kommun och Attendo på stora summor.
Detta tillät kommunen gå ut över 450 nöjda brukare och 200 anställda som på bara någon vecka tvingades byta hemtjänstutförare och arbetsgivare, i stället för att tillsammans med Attendo beivra välfärdsbrottsligheten inom företagets verksamhet i Gottsunda kopplad till klanstrukturer och utstuderad ohederlighet.
När vi debatterade frågan i fullmäktige på försommaren anklagades Segersam personligen både för att bryta mot 10 Guds bud, och vara ansvarig för att äldre inte skulle få gå på toaletten eller få den omvårdnad de behövde.
Till detta kom att statsrådet Damberg (S) kallades in för att skylla allt på Ebba Busch – som varken var ansvarig politiker 2007/2009 eller som genomdrev införandet av LOV inom särskilda boenden 2014 – det var Socialdemokraterna själva som fattade det beslutet. Tack och lov för det – eftersom det fanns en kö på 200 äldre som behövde äldreboende – ett arv efter Göran Perssons ”reform” att avskaffa alla servicehus.
Genom att vi nu har LOV för äldreboenden så har Uppsala, till skillnad från väldigt många andra kommuner inte någon kö. Vi har dessutom fått en lång rad fina och trevliga boenden uppförda av privata aktörer – investeringar som inte belastar kommunens redan tunga låneskuld på 17 miljarder kronor.
Vi kristdemokrater försvarar inte systemet med vare sig LOV eller LOU som ett självändamål, det enda vi är angelägna om är att alla äldre får en värdig och högkvalitativ omsorg och vård, som präglas av valfrihet, en mångfald av utförare och möjlighet för exempelvis idéburna aktörer att fortsatt kunna verka. Andreas And, Ebbagården (Samariterhemmet) och Juliahemmet (Ersta diakoni) är exempel på sådana aktörer som vi anser vara viktiga för en hög kvalitet inom Uppsalas äldreomsorg.
Inom primärvården gäller LOV alla vårdcentraler, och det har gett en god tillgänglighet, ett bra utbud och en konkurrenskraftig egenregi. Vi behöver utveckla LOV inom äldreomsorgen, både i Uppsala och nationellt – inte återkommunalisera verksamheten. Uppsala behöver ett nytt styre och Sverige en ny regering!
