Löfven har nu ännu en gång tvingats avgå (första gången efter valet 2018, 25/9) men har inga besked om framtiden.
Ohållbart att inte prata med (V) - och (SD)
Det är inte konstigt att Nooshi Dadgostar och Vänsterpartiet nu sätter ner foten - som Nyamko Sabuni så riktigt påpekade på sin presskonferens är det inte hållbart att bygga ett maktinnehav på att man inte ska prata med vissa partier. Man måste kunna förhålla sig till, och förhandla med alla partier som har såpass stort stöd i befolkningen att de är representerade i riksdagen.
Detta gäller naturligtvis även på lokal nivå, vilket jag påtalat otaliga gånger, bland annat här på bloggen. För centerpartiet, det enda kvarvarande borgerliga partiet i januarisamarbetet, så är detta egentligen ett sätt att styrka sitt eget inflytande. Genom en överenskommelse med regeringen där man får igenom sina punkter, och hindrar (V) att få igenom något har man naturligtvis vunnit en framgång. En tillfällig framgång, dock, eftersom den taktiken inte håller i längden.
Vad kommer hända nu?
Löfven sitter kvar så länge han kan, som vanligt, eftersom han inte vill kasta in Sverige i en politisk kris. Kris blir det enligt socialdemokraternas definition när inte de sitter i regering.
Men senast måndag nästa veckan måste han besluta om han ska utlysa extraval, eller avgå frivilligt. Jag tror inte det blir extraval - det skulle gynna (V) på bekostnad av (S) och (MP), och underlaget för regeringen skulle försvinna. Idag hänger stödet för Löfven på en skör tråd - de partier som kommer rösta nej till Ulf Kristersson som statsminister samlar 175 mandat mot M-KD-SD-L:s 174 mandat. Med ett extraval kommer sannolikt den marginalen att tippa över till Löfvens nackdel.
Så efter att Löfven avgått kommer det bli talmansrundor där S-MP-C och V sannolikt måste hitta en gemensam lösning. Kanske får vi en uppdaterad januariöverenskommelse där Liberalernas punkter stryks, och marknadshyrorna tas bort. På det viset kan Löfvén sitta kvar ett år till. Det kommer bädda för ett regeringsskifte 2022.
Vad betyder detta lokalt
Förhoppningsvis släpper nu fler och fler politikers aversion mot förhandlingar med alla, och möjligheterna för ett bredare styre i Uppsala ökar. Jag ser fram mot valet och ett nytt styre för Uppsala!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar