Rädda Tämnaren

Hur Tämnaren försvinner på 200 år (helt 600 år)

Ovanstående bild är hämtad från ett kandidatarbete (inom civilingenjörsprogrammet, miljö- och vattenteknik, Uppsala Universitet - i fulltext här) och visar hur Upplands största "egna" sjö Tämnaren (Mälaren delas ju med fler landskap) kommer att vara försvunnen inom några få sekler. Redan om 150-200 år kommer det bara att återstå en "vattenpuss" jämfört med dagens 33 hektar. Ju mer jag satt mig in i denna sak, desto mer alarmerande inser jag att situationen är!

Fråga på kommunfullmäktige

Denna fråga blev först mer tydlig för mig i samband med att jag, tillsammans med dåvarande ansvariga kommunalrådet Maria Gardfjell, tog emot föreningen Tämnarens vatten på Uppsala kommun 2015 (se min facebook och föreningens sida).

Maria Gardfjell talade då om (se UNT) att hon skulle jobba för att sjöns nivå skulle höjas vintertid (med ca 25 cm), men sedan dess har inget hänt genom Uppsala kommuns tillskyndan i alla fall.

Jag bestämde mig därför att skriva en motion som vi lämnade in från KD. Denna motion behandlades på det sista "riktiga" kommunfullmäktige innan Corona, och tack vare att Vänsterpartiet inte ville följa minoritetsstyrets linje att "besvara" motionen fanns ingen majoritet i fullmäktige mot att bifalla motionen utan frågan återremitterades.

I början av sommaren (16/6) höll Uppsala Vatten ett seminarium om frågan, antagligen med syfte att man nu ska kunna säga att frågan har fått en "fördjupad beredning" (§74 i KF:s protokoll från 200224). Jag ger mig dock inte så enkelt, och det hänger nu på (V) om vi ska kunna få igenom mitt förslag att Uppsala kommun tar ledartröjan i en räddningsaktion för sjön Tämnaren. Och miljöpartiet för den delen, inte minst med tanke på den höga svansföringen tidigare, borde ha intresse i denna fråga.

Varför rädda en sjö

Detta är egentligen inte någon särskilt politiskt laddad fråga, utan handlar om engagemang och ledarskap. Om ingen gör något, ja då kommer inte heller något att hända. Vad är egentligen en sjö - värd att engagera sig för?

Jag är själv smålänning, och bortskämd med att ha en god tillgång på sjöar (till hälften värmlänning, och samma sak gäller där). En av Smålands sjöar, Borlången, låg inom cykelavstånd från mitt barndomshem. Uppland, som är Sveriges yngsta landskap (steg upp ur havet efter senaste istiden för 10.000 år sedan och framåt), har betydligt färre med sjöar. Väldigt många av våra sjöar är dessutom slättsjöar som, liksom havet som dragit sig undan, tenderar att efterhand grundas ut och växa igen. En utveckling som accelererat i och med utdikningarna på 1800-1900-talen. Att Tämnaren är en slättsjö illustreras av en jämförelse med min barndomssjö Borlången. Den är tolv gånger så djup som Tämnaren, men bara en fjärdedel så stor.

Jag tycker det vore en otroligt stor förlust för Uppland att förlora vår största egna sjö, och därför behövs nu lite politiskt ledarskap för att få till stånd en förändring. Inte minst för alla som bor i området runt sjön (Harbo, Östervåla, Månkarbo och Nolmyra), men också för alla framtida naturvärden.

Just problemet med att ingen tar ansvar beskrevs 2019 i ett examensarbete vid Uppsala Universitet av Johanna Melin som hänvisade till "Aktörerna... har mer förväntningar på varandra än på sig själva", i forskningen beskrivet som "The Tragedy of the Commons".

Vad behöver göras

Grunden till problemen är den stora sänkningen av sjön med över en meter 1876. Näst sänkningen av Hjälmaren några år senare är det Sveriges största vattensänkningsföretag. Efter den senaste sänkningen på 50-talet har nu vattendjupet i sjön halverats!

Tämnarens sänkning 1876

Jag vägrar att acceptera en beskrivning av sjön som "en döende slättsjö" som en ledande tjänsteman i Uppsala kommun uttryckte det. Sjön har funnits där sedan istiden lämnade den efter sig och efter att under årtusenden ha funnits i vårt landskap så borde vi se till att den finns kvar även för kommande generationer.

Problemet idag består i att sjön är så grund (medeldjup 1,3m) att solljuset tränger ner till botten så att sjön helt enkelt växer igen. I kombination med rådande vattendom, som är väldigt svår att ändra, och läckage av näringsämnen från kringliggande lantbruk så är framtiden för sjön helt enkelt ohållbar.

Vad kommer ske

Det är som sagt nu upp till Vänsterpartiet att visa om de är ett oppositionsparti att räkna med, som när frågan senast behandlades i fullmäktige i februari, eller om de efter det senaste budgetutspelet nu mer ska ses som ett samarbetsparti med den styrande minoriteten.

Det är gott och väl som sägs i svaret till motionen att man nu kommer (med stöd från Länsstyrelsen) ta fram en landskapsanalys av Tämnarens avrinningsområde. Här ska återigen föreningen Tämnarens Vatten ha all heder av engagemang som lett fram till denna åtgärd. Förhoppningsvis kan den analysen leda till att vissa åtgärder för att förbättra våtmarker och magasin i området så att sjön får en jämnare tillrinning. Men det löser inte huvudproblemet, vad jag kan förstå.

En viktig fråga som jag uttryckligen nämner i min motion är behovet av att höja vattennivån, och det förstår jag också att det inte är så enkelt. Men jag skulle säga att den egentliga poängen i min motion snarare ligger i formuleringen "säkra sjöns framtida överlevnad". Uppsala kommun har här en nyckelroll. Tyvärr har ansvaret inom kommunen överlåtits på den aktör som idag har intressen och förvaltning av sjön i och med att vi hämtar 20% av kommunens dricksvatten därifrån, nämligen Uppsala Vatten och Avfall AB. Det är ett helägt kommunalt bolag, men bolaget kan ju inte få ansvaret för naturvård, fysisk planering och infrastruktur - en sjös överlevnad är definitivt större. Frågan om Uppsalas dricksvatten är en annan, och har egentligen bara på marginalen att göra med Tämnarens framtid. Däremot är det Uppsala såsom kommun som i samarbete med Tierp och Heby kommuner måste driva på för att få en hållbar och långsiktig lösning till stånd. Det är just det jag efterlyser, och därför hoppas jag att motionen kan bifallas när den kommer upp under hösten.

En höjning inte dramatisk

(Uppdatering 2020-08-03)

UNT rapporterar i dagens nummer om saken (se länk) - och lägger fokus på just höjningen av sjön. Det kan därför vara på sin plats att här visa en bild som finns i Johanna Melins examensarbete som visar att det inte är några stora arealer det är fråga om.

Höjning av nivån med 25, 50 och 100 cm (mörkblått, grönt respektive rött)

I vilket fall som helst inte vid en höjning med 25 - 50 cm (mörkblått och grönt). Vid 1 m (rött) är det lite större områden det är fråga om, men ändå något jag tycker man måste överväga om man vill ha kvar sjön. Jämför bilden längre upp från 1876 då sjön var nästan 10 km2 större än idag!