KD är berett att styra Uppsala

KDs artikel i UNT

I UNT skriver vi kristdemokrater i Uppsala län om hur vi är beredda att vara med och styra kommunerna och regionen i Uppsala län. 

Just nu pågår intensiva förhandlingar på de flesta håll, och det ser ut som att KD kan komma att ingå i flera styren. Dessutom har Ulf Kristersson idag fått uppdraget att bilda där regering, där huvudalternativet är en M-KD-regering. 

Jag hoppas och tror på en bättre politik för svenskar och uppsalabor - och hoppas att inte Socialdemokraterna ska lyckas lura över partier som man gjorde förra gången. 

Här är texten i UNT:

Kristdemokraterna har sedan vi kom in i riksdagen 1991 suttit med i alla borgerliga regeringar. Vi har också i många fall varit med och styrt kommuner och regioner med andra borgerliga partier, och i några fall andra partier. I Uppsala län den senaste perioden i Region Uppsala, Tierp och Håbo kommuner. På lokal nivå spelar personkemin stor roll för vilka konstellationer det blir, och sett över hela landet har kristdemokrater ofta fått en sammanhållande roll i många samarbeten. Vikten av goda relationer ligger liksom i vårt DNA där värderingar, etik och moral är grundbultar i KD:s ideologi.

Vi har nu haft ett historiskt val, och återigen är inte majoritetsförhållandena klara. Det beror på vårt proportionella valsystem med ett stort antal partier, och där samarbete med de extremaste på höger- och vänsterflanken ifrågasätts av många andra. I vårt eget län är det svårare än någonsin att få ihop fungerande majoriteter, och vi måste förbereda oss både på överraskningar, och på att det blir minoritetsstyren på flera håll.

Vi kristdemokrater har inga problem att samarbeta med någon. Förhoppningsvis får vi nu en M-KD-regering, även om Socialdemokraterna gör allt för att behålla makten. Genom att skrämmas med SD lyckades de få över Liberalerna och Centerpartiet i och med Januariöverenskommelsen 2019. Frågan är hur och om de kan lyckas den här gången på de olika politiska nivåerna.

När det gäller sammansättning av politiska styren är tendensen att färre partier samarbetar för att få majoritet – det är alltid lättare att hålla ihop en koalition med ett annat parti än med 4-5 partier. Detta har gynnat Socialdemokraterna och vi har sett i vårt eget län hur man exempelvis i Östhammar och Heby har hittat samarbeten med Centerpartiet på det sättet. I Knivsta har man till och med lyckats lura över Moderaterna (eller om det var M som bjöd in S?). I Uppsala gick Liberalerna över till vänstersidan efter valet 2018. 

För Kristdemokraterna är målet tydligt – vi vill i första hand ha borgerliga styren som står för en borgerlig politik. Näringslivsvänligt, lag och ordning, låga skatter men samtidigt en ansvarsfull ekonomi, inga skygglappar när det gäller företags och idéburna organisationers möjlighet att driva skola och äldreboenden – det är frågor som partierna till höger står för. Vi kristdemokrater bidrar dessutom med ett patos för vård och omsorg, för familjen och för landsbygden. Samtidigt måste vi vara pragmatiska för att kunna vara med och påverka.

Vi är beredda att gå in i styren i länets kommuner och i regionen där man kan hitta fungerande majoriteter eller minoriteter. Vi hoppas och tror att det för andra partier inte är viktigast med kommunalrådsposter eller ordförandeuppdrag för då kan det bli svårt att komma överens. Socialdemokraterna är alltid beredda att betala mer – som i Malmö 2018 då de delade ut fyra kommunalrådsposter till de fyra kommunfullmäktigeledamöterna för Liberalerna i utbyte mot fortsatt stöd för ett S-styre. I vissa fall blir det rent fuffens som den senaste perioden i Uppsala med de olagliga vice ordförande-posterna till Vänsterpartiet i utbyte mot deras stöd (vilket omvandlades till ett extra kommunalråd).

Vi kristdemokrater vill att Uppsalas kommun- och regionmedborgare ska få bättre service av sina offentliga uppdragstagare – när det gäller vård och skola, tillstånd och beslut, infrastruktur och stadsbyggnad. Vi vill vara med och styra så att inflytandet ökar för enskilda medborgare och så att kommunerna och regionen får en positiv framtid. Därför står vi till förfogande i nya styren!

Jonas Segersam (KD), kommunalråd Uppsala

Björn-Owe Björk (KD), regionråd Uppsala län

Kristina Eriksson (KD), Förstanamn Enköping

Sabina Ståhl (KD), förstanamn Östhammar

Fred Rydberg (KD), förstanamn Håbo

Peter Zoné (KD), förstanamn Tierp

Hans-Göran Björk (KD), förstanamn Heby

Mattias Nygren (KD), förstanamn Älvkarleby

 

Sverige behöver en ny regering

Nu är det dags att välja för dig som ännu inte gjort det. Jag är självklart glad för alla som röstar KD men grundläggande handlar valet om stöd för fortsatt S-styre - eller att vi borgerliga får förtroendet! I Sverige Kristersson-Busch (i stället för Andersson-Stenevi/Bolund) och i Uppsala M/KD och förhoppningsvis C/L (i stället för Erik Pelling (S) med stödpartier).

Jag har i valrörelsen talat mycket om värderingar - de värderingar som under ett millennium byggt vårt land. På 1200-talet kom kvinnofrid, 1335 avskaffades slaveriet, 1766 infördes tryckfrihet och i slutet av 1800-talet växte demokratin fram. Kvinnor och män har samma värde, våld och dödsstraff hör inte hemma här, människolivet är okränkbart och ärlighet, arbetsamhet och ansvar hålls högt i vårt land. Inget av detta är självklart och vi måste försvara våra viktiga värden - speciellt när de sätts ifråga av våldsbejakande vänster- och högerextremister samt islamister. 

Jag hoppas att du som väljare vill vara med och stödja en ny riktning för Sverige och Uppsala så att de som bor här kan få den hjälp och service de förtjänar och så att våra skattepengar används till rätt saker och kommunal kärnverksamhet.

Värna svenska värderingar!

Jonas Segersam, kommunalrådskandidat i Uppsala 

 

Regeringsfrågan klarnar

 

I gårdagens debatt hos Aftonbladet gav Nooshi Dadgostar tydligt besked att Vänsterpartiet kräver att ingå i Magdalena Anderssons eventuella regering, för att de ska stödja den.

Det är en väldig kontrast mot att Annie Lööf bara dagen innan till DN deklarerade att hon kan tänka sig att regera med Socialdemokraterna, men bara om V inte ingår i den regeringen.

Det nya med Lööfs besked var att hon nu kan tänka sig samtal och samarbete med V, men fortfarande inte med SD. Även om hon säger att det inte ska vara ett "organiserat budgetsamarbete", så innebär det ändå att V är OK att samarbeta med, men inte SD. Det är ett tydligt besked.

Jag skrev efter Almedalen om att Kristerssons lag är bättre formerat än Anderssons. Det gäller lika mycket idag.

Även om journalister som Ewa Stenberg i DN försöker framställa det som att SD skulle "avstå ministerposter" så är läget ett helt annat. Och när det gäller frågan om hur "vallöftena ska betalas" så finns redan ett svar. M, KD och SD har redan ett "organiserat budgetsamarbete". Ja till och med så framgångsrikt att vår budget blev antagen av Sveriges Riksdag i höstas! Men SD varken har, eller kommer få några ministerposter. För det krävs ett stöd av en majoritet av Riksdagen. Och för det krävs ett regeringssamarbete. Något sådant finns lika lite som mellan S och V. Idag är huvudalternativet att M och KD bildar regering. Så länge M och KD är största blocket inom oppositionen är det naturligt.

Storleken spelar roll i politiken, men framför allt att man har ett förtroende och ett samarbete med en majoritet av partierna / mandaten.

Vill man ha en fortsättning på de senaste fyra årens kaos i riksdagen - rösta på S, V, MP eller C. Vill man ha en ny regering som fungerar - rösta på KD eller M! Jag är övertygad om att den regeringen kommer ha stöd av en majoritet (M, KD, SD och L) efter valet!

Sunda svenska värderingar

Artikel i Världen Idag

I dagens nummer av tidningen Världen Idag har jag en artikel om varför man bör rösta på KD för "sunda, svenska värderingar"

Här är texten:

Kristdemokraterna har som parti förändrats och utvecklats. Den största omvandlingen kom i slutet på 80-talet, då partiet blev en del av den europeiska kristdemokratiska rörelsen. Detta manifesterades i ett nytt namn (KD i stället för KDS) och ett nytt politiskt program som med hjälp av idéhistoriken Lars F Eklund fick en tydlig prägel av den katolska socialläran som är grunden för den kristdemokratiska idéutvecklingen de senaste 150 åren.

Från att ha varit ett sakfrågeparti som var engagerat i frågor som kristendomsämnet i skolan, bistånd till tredje världen, aborter, miljön och mot sekulariseringen så fick partiet ett sammanhållet politiskt program med naturrätt, människovärdesprincipen, solidaritet, subsidiaritet och naturliga gemenskaper.

Många tror att KD är ett kristet parti – och det är en ständig utmaning för oss som är aktiva att förklara att så inte är fallet. KrF i Norge krävde kyrkotillhörighet för sina förtroendevalda fram till 2011, men KD har sedan grundandet 1964 alltid stått öppet för alla oberoende av religion. Kristdemokratin utformades dessutom som något som skulle kunna stå på egna ben – utan någon gudstro eller religiös grund. Det är exakt samma grund som Europakonventionen för mänskliga rättigheter som bejakar förekomsten av allom givna värderingar (naturrätt) som finns där oberoende av vad politiker och parlament må besluta.

Självklart är det den kristna etiken som är grunden för vår ideologi, på samma sätt som den är grunden för hela den västerländska civilisationen. Att slaveriet är avskaffat, att människovärdet hålls högt, att vi har demokrati, tros- och yttrandefrihet anser jag vara tydliga tecken på att den etik som beskrivs i bibeln också fått genomslag i vårt samhälle. Diktatur och förtryck är inte utslag för dessa värderingar, vilket vi kan se i länder som plågas av det, som exempelvis i dagens Ryssland eller Vitryssland. Det är också en kraftig kontrast mot länder i mellanöstern som styrs av islamistiska regeringar, som Iran, Saudiarabien och Gaza. Salafismen (politisk islam) erkänner inte de mänskliga rättigheterna utan har i stället utformat ett eget Kairo-dokument grundat på Sharia.

En del kristna upplever att KD fjärmat sig från sin historia, men jag anser att vår koppling till kristdemokratisk idétradition är lika stark som alltid. Jag skulle till och med vilja vända på bilden och säga att dessa idéer nu har chans att få starkare genomslag än någonsin eftersom KD håller på att växa och bli ett större borgerligt parti som exempelvis CDU i Tyskland. Sverige behöver den värdegrunden, och en regering som kan ge bättre stabilitet än dagens. Nuvarande svaga socialdemokratiska styre har inte förmått komma till rätta med omfattande kriminalitet, hålla ordning på vilka personer som bor och rör sig i landet, vill inskränka föräldrarnas rätt att välja skola och barnomsorg och tvingas genom beroendet av Vänsterpartiet till omfattande kommunaliseringar och höga skatter.

Valrörelsen kommer nu mycket att kretsa runt ett svartmålande av SD som ”högerkonservativa”, ”neofascister” och halvnazister. Detta för att det är enda sättet för S att behålla makten genom att skrämma väljare och andra partier med att allt annat än S-styre kommer innebära kaos och katastrof. Jag tror dock att väljarna denna gång kommer att genomskåda bluffen. Vi måste kunna tala med och samarbeta med alla, även om det finns interna strider, odemokratiska rötter och företrädare som utesluts i vissa partier.

Jag har full respekt för att kristna engagerar sig i olika partier, och tror att kristna behöver stötta politiker på alla nivåer och i alla partier. Men Sverige behöver verkligen en ny regering, och då är det nödvändigt att rösta på KD om man vill få största möjliga genomslag för kristen etik och sunda, svenska värderingar. Vi står inför ett ödesval, och vi har inte råd med 4 år till av politiskt kaos i Sveriges riksdag.

Jonas Segersam (KD), kommunalråd i Uppsala

 

Västerländska värderingar - inte nordisk härkomst

 

 

Min kritik mot Pelling i UNT idag 

I UNT idag slår Erik Pelling (S) knut på sig själv i sina försök att slingra sig ur sitt utspel som kom häromdagen att vi bör minska andelen personer med "utomnordiskt ursprung" i våra utanförskapsområden. Detta som försvar för S-minister Ygemans försök i veckan att övertrumfa SD i ett nymornat socialdemokratiskt intresse för människors härkomst och etnicitet.

"Nordiskt" bättre än "Västerländskt"

Det som slog mig är att både Ygeman och Pelling anser att "Nordisk" är bättre än "Västlig", eller "Västerländsk", som är det begrepp som används i Danmark.

Under sommaren har Hallengren och Ygeman besökt Danmark för att se och lära. Det är gott och väl - Ebba Busch och Andreas Carlson har gång på gång påpekat att vi måste lära oss av Danmark. Där har man genomfört såväl "bande-pakkene", åtgärdsprogram mot gängkriminaliteten, och "ghetto-pakkene", åtgärdsprogram för att komma tillrätta med utanförskapsområden. Mer om det nedan.

I Danmark är det just "västerländskt" som är måttstocken när man ska riva delar av "ghetton", bostadsområden som innehåller för få födda i Europa och andra västländer. Men det är ju inte var människor är födda som är problemet, utan vilka värderingar de står för. Här frågar UNT mig om just detta:

"Men vad skiljer er då från S? Ni talar om västerländska och icke-västerländska värderingar, S om nordisk och ickenordisk bakgrund.

– Etnicitet är ju svårt att göra något åt. Värderingar kan man ändra på. Vi inbjuder till att ta till sig de västerländska värderingarna medan S säger att de som är utomnordiska är diskvalificerade från födseln."

 

Vi behöver en värderevolution

Jag har gång på gång påtalat vikten av att prata om värderingar. Vi behöver konfrontera islamism, antisemitism, kriminalitet, klanstrukturer och våldsbejakande extremism. 

Kort sagt behöver vi en veritabel värderevolution där hederliga svenska värden som arbetsamhet, ärlighet, ansvar, rättfärdighet och dygd tas till heders igen.

Kristdemokraterna slog 1998 igenom efter att Alf Svensson lyft vikten av etik och moral i samhället. Detta behovet är idag större än någonsin.

Åtgärder i utanförskapsområden

Det är naturligtvis självklart så att socialdemokraterna har en poäng när det gäller att man behöver vidta åtgärder i exempelvis Gottsunda som tenderar att bli alltmer av ett parallellsamhälle och utanförskapsområde. 

I vintras besökte jag och de andra kommunalråden i Uppsala Odense i Danmark. Mest för att vänsterpartierna ville att vi skulle inspireras av Spårvägsutbyggnaden där. Men vi fick då en del hintar om utanförskapsområdet Vollsmose som ligger i utkanten av staden. De kallade stadsdelen just "Ghetto", och förklarade att stora delar av den delen av området ska rivas och få nya bostäder.

Jag är inte stängd för att vidta radikala åtgärder som att bygga om delar av exempelvis Gottsunda. Och framförallt vill vi inte att man bygger nya utanförskapsområden, som nu senast Bäcklösa och planeringen för Sävja som är på väg fram.

Jag tror att vi behöver fler småhus och bostadsrätter - och exempelvis i Gottsunda kan vissa radhus som är bostadsrätter omvandlas till ägda småhus, och några hyreslägenheter omvandlas till bostadsrätter. Det är snabba, enkla åtgärder som förändrar områdets karaktär. 

Men, vad är det egentligen sossarna vill? Registrera folks etniska ursprung? Jag har svårt att tolka deras obegripliga utspel till något annat.