Min kollega i Malmö, Torsten Elofsson, gjorde mig via Facebook uppmärksam på ett inlägg av Salahuddin Barakat, Imam i Malmö. Den är skriven som en reaktion på Emmanuel Macrons tal i början av oktober där han presenterade ett lagpaket mot inhemsk islamsk "separatism", det vill säga islamism.
Barakats inlägg är islamistiskt
Det anmärkningsvärda med inlägget är att det illustrerar just det Macron vill varna för och hindra - att man driver en ideologi som strider mot statens konstitution. Islam, för att kunna fungera i det franska samhället, måste inordnas under de franska lagarna - lagar som är tydliga med att skilja religion och politik. En linje som är särskilt tydlig i Frankrike sedan 1905 då man införde "laïcité"-begreppet, det vill säga sekularism.
Ledare i GP 30/10
Adam Cwejman beskrev det hela väldigt bra och träffande i en ledare i GP i fredags. "Svensk islamism i fårakläder".
Att hävda att Macron är motståndare mot islam gör att Barakat målar in sig i ett hörn. Det är nämligen just islamism, som inte borde vara den form som islam har i vårt moderna samhälle, som hävdar att islam inte kan underordna sig en annan ideologi - utan måste vara den ideologi som själv bygger samhället - som är överordnad alla andra ideologier. Alltså en politisk idé - ett program för hur samhället ska styras. Problemet - som jag tagit upp flera gånger tidigare här på bloggen är att islam inte tydligt skiljer mellan religion och politik, och därmed står dörren vidöppen för islamism i många muslimska kretsar.
Är Frankrikes linje bra?
Personligen sympatiserar jag inte med Frankrikes hårda linje. Jag kan tycka att i västerlandet kan man tillåta kristendomen att ha en särställning - man behöver inte behandla alla religioner lika. Och framför allt behöver man inte förbjuda alla former av religiösa uttryck i offentligheten - jag tycker det är självklart att man ska kunna bära ett kors, eller en kippa eller till och med en slöja (i någon form). Men kanske inte en Burka där man täcker sitt ansikte.
Men det är en sak vad som är tillåtet - en annan vad som av samhället uppmuntras, exempelvis genom att ge bidrag.
Jag har tidigare tagit upp problemet med Ibn Rushd - en rörelse som tydligen har kopplingar till Barakat (se artikel om islamakademin).
Samtidigt sätter Frankrikes tydliga sekularism en standard för var gränsen går för en islamistisk ideologi i samhället. Och det är bra. Jag lever mycket hellre i ett land som tydligt hindrar olika religiösa uttryck - än i ett land som är en islamistisk diktatur (som Iran eller Saudiarabien - eller den riktning som nu Turkiet går).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar