torsdag 24 september 2009

Många känner sig utpekade

Att liberala tidningar inte tycker om Göran Hägglund och Kristdemokraterna är ingen nyhet. Se Ekdal i DN och UNT:s ledare häromdagen. Det är ganska intressant att se hur de och andra känner sig utpekade som kulturelit och indignerat försöker förneka att de känner sig träffade. Som Göran Rosenberg i fredagens studio ett (P1) "det är ju inte så att vi har blivit provocerade, problemet för honom är ju att ingen har provocerats". Vem syftar Rosenbergs "vi" på, om inte kultureliten?

I Dagen finns ett par intressanta debattartiklar de senaste dagarna. Idag vädjar en person till att Hägglund ska ta sig samman, samtidigt som personen i fråga inte kan låta bli att påpeka att "I skrivande stund följer jag det franska debattprogrammet "On n'est pas couché", med bland andra journalisterna Eric Zemmour (Le Figaro) och Eric Naulleau. Programmet präglas av en öppenhet och en debattvilja som vi nog aldrig sett maken till i Sverige." Jojo - nog borde lite fler av verklighetens människor se lite fler franska debattprogram så de blir lite mer vidsynta...

En annan person igår kände sig också träffad: "Vilka som enligt Hägglund utgör detta 'verklighetens folk' verkade oklart. Däremot utpekades människor som jag - akademiker, konstnärer, artister, intellektuella - som deras motsats, som ett problem, ett potentiellt hot." Hon och hennes man "improvisationssaxofonisten" talar vid köksbordet absolut om samma saker som "undersköterskor och rörmokare"!

Även Claes Borgström (S) känner sig träffad och påpekar att "Efter nästan 30 år i advokatyrket och sju år som Jämställdhetsombudsman så har jag mer erfarenheter och större personlig kännedom om människors livsvillkor i Sverige än många andra." Om någon vet vad vanligt folk behöver så är det alltså Claes Borgström...

Hans politik är "en politik som river de hinder som består av kön eller könsidentitet, etniskt ursprung och religion, sexuell läggning, funktionshinder, ålder eller andra personliga egenskaper." Spontant måste jag svara att kön, etniskt ursprung, ålder etc ser inte jag som något som hindrar utan något som berikar och visar mångfalden i vårt samhälle!

Ja, det är som sagt intressant att se vem som känner sig träffad och utpekad av Hägglunds visserligen ganska svepande utmålande av det svenska kulturetablissemanget. Hägglunds poäng är naturligtvis inte att det är fel att vara intellektuell, kulturarbetare, jämställdhetsombudsman eller ledarskribent. Nej, poängen är ju att kritisera alla de som sätter sig över vanligt okunnigt folk och påstår sig veta vad som är rätt för dem! Förhoppningsvis väljer de flesta som reagerar på Hägglunds artikel att misstolka vad han säger, annars är det förfärande att det är så många som tror att de vet bäst!

Jag tror visst "verklighetens folk ute i landet" bryr sig om att "feminister och fjollor" (Niklas Ekdals ord) tillåts breda ut sig på kultursidorna. De som "lägger en flintastek till på grillen och slår på Kanal 5" ska också få vara med och bestämma i Sverige!

2 kommentarer:

* sa...

Men när ska vanliga människor höra av sig i debatten då? Hur många av vanliga människor hänger med på just denna debatt? Hur många låter sig beröras av politikers prat och vet vad partierna står för och varför de röstar? Hur många vanliga skriver insändare? Eller läser kultursidorna? Eller just denna blogg? :)

Anonym sa...

Jag är jättevanlig...