Kvinnors otrygghet är en nationell kris

Jag och Erik Slottner i Aftonbladet om Kvinnors otrygghet och utsatthet. Vi beskriver bland annat hur vi tagit initiativ till kommunala ordningsvakter både i Stockholm och Uppsala för att motverka detta.

Här är texten:

De senaste dagarnas förfärliga mord på kvinnor har inte lämnat någon oberörd. Händelser som vi i Sverige tidigare aldrig skulle tro kunde utspela sig här tycks ha blivit vardag. Samtidigt som det råa, dödliga våldet nu drabbar kvinnor på öppen gatan fortsätter utvecklingen vad gäller sexuella övergrepp och våldtäkter. I både Stockholm och Uppsala har det den senaste tiden skett flera överfall som drabbat unga kvinnor. I Stockholmsförorten Rågsved har två försök till våldtäkt och två våldtäkter satt skräck i de boende och i centrala Uppsala har fyra överfall, varav två våldtäktsförsök och två fullbordade våldtäkter inträffat.

I början av augusti släppte BRÅ siffror som visar att antalet anmälda sexualbrott i Sverige ökat med 14 procent hittills i år jämfört med samma period förra året. Året innan var ökningen av antalet anmälda våldtäkter 29 procent. 

Det är en oacceptabel utveckling. BRÅ:s nationella trygghetsundersökning som utkom tidigare i våras visar att även utsattheten för sexualbrott ökat kraftigt flera år i rad. Samma undersökning visar att nästan varannan kvinna känner sig otrygg när hon rör sig utomhus efter mörkrets intrång.

Vänsterpartierna sviker kvinnorna genom att hävda att de inte alls är mer utsatta än tidigare. I deras värld är statistiken ett resultat av ökad anmälningsbenägenhet efter metoo. Inte så konstigt att man inte vill lösa problemet om man låtsas som att det inte finns. I väntan på deras uppvaknande tvingas civilsamhället och några av Sveriges kommuner ta saken i egna händer. 

Så har skett både i Uppsala och i Rågsved. I grupperna ”Uppsala Gäris” och ”Rågsved Gäris” har omkring 17 000 kvinnor organiserat sig. Tillsammans arrangerar de nattvandringar för att försöka återskapa den trygga utomhusmiljö som för bara några år sedan var en självklarhet i Sverige. Grupper som dessa, som nu kommer samman för att hjälpa sina medsystrar, förtjänar både stöd och uppbackning från samhällets sida.

Även kommunerna tvingas använda hårt ansträngda ekonomiska resurser för att hantera utvecklingen. Både i Uppsala och i Stockholm har vi tagit initiativ till kommunala ordningsvakter för att försöka återupprätta tryggheten på gator och torg. Polisen nationellt och lokalt vittnar om att dessa vakter utgör ett oerhört viktigt komplement när polisens resurser brister. Forskning visar dessutom att synlig uniformpersonal har en positiv inverkan på tryggheten bland invånare, oavsett om det rör sig om poliser eller annan ordningspersonal. 

När behovet av en synlig poliskår är som störst blir det påtagligt att resurserna är långt ifrån tillräckliga. Mats Löfving, chef för polisens nationella operativa avdelning (NOA), har själv bekräftat att det kommer råda polisbrist fram till år 2024 och att poliser i yttre tjänst kommer vara den mest knappa resursen.

För att råda bot på otryggheten måste regeringen ge det civila samhället det stöd de behöver för att bistå, men även kommunerna mandat att själva hantera problemen. Bland annat krävs en lagändring som innebär att kommunerna kan använda sina ordningsvakter på platser och tider då behoven är som störst. Enligt dagens föråldrade lagstiftning från 1980 har de kommunala ordningsvakterna bara befogenhet att röra sig på avgränsade platser, så kallade LOV3-områden, vilket vi tagit initiativ att tillskriva regeringen om. Gemensamma utsättningar för lokalpolis och ordningsvakter, som tidigare beprövats både i Stockholm och i Uppsala, borde vara en målsättning för att maximera nyttan och möta gemensamma utmaningar.

Stockholm och Uppsala arbetar tillsammans med polisen för att möjliggöra att trygghetskameror placeras på fler strategiska platser. Dessa fungerar trygghetsskapande och i brottsförebyggande syfte och samtidigt investerar kommunerna i olika åtgärder för att förbättra belysningen, rusta upp otrygga platser och röja i överväxta buskage. Otryggheten måste bekämpas genom en palett av åtgärder och då krävs samarbete på bred front. 

De långsiktiga lösningarna på problemen är kraftfulla insatser som förbättrar den värderingsmässiga integrationen samt fler poliser. Dessa förändringar kommer ta tid, till dess måste regeringen hörsamma kommunernas vädjan och modernisera lagstiftningen för ordningsvakter. Alla kvinnor ska kunna röra sig fritt utan att känna sig otrygga, i Rågsved, Uppsala och hela övriga Sverige.

Erik Slottner, trygghetsborgarråd Stockholms stad (KD)
Jonas Segersam, kommunalråd Uppsala kommun (KD)