söndag 23 februari 2014

Ny modell för placeringar av barn

Här står jag inför drygt 150 kristdemokratiska kommun- och landstingspolitiska kandidater i landstingssalen i Stockholm och presenterar en ny modell för placeringar av barn inom socialtjänsten.

I Sverige har antalet placeringar ökat och det finns många problem med de LVU-placeringar som görs, enligt utredare Håkan Ceder. Jag har själv mött föräldrar som fått sina barn slitna ur armarna av polisen, och det är ju ett ytterst opsykologiskt och fullständigt onödigt ingripande från myndigheternas sida. Det betyder att man redan utmålat föräldrarna som skyldiga. I bland är man mer sofistikerad, som en familj jag ska möta i förvaltningsrätten i morgon som fått alla sina fyra barn 1-9 år omhändertagna på dagis och skola. Då slipper man förstås de upprivande scenerna men det är ändå ett lika stort övergrepp.

Nej, varför agerar inte staten / det offentliga på samma sätt som man man uppmanar föräldrar som skiljer sig att göra. Det är ju vid LVU fråga om ett slags skilsmässa, där det offentliga kan komma att bli framtida vårdnadshavare. Men målet måste ju vara att skilja sig i sämja och tillsammans komma överens om hur barnen ska tas omhand. Numera är det ju också vanligt med delad vårdnad efter en skilsmässa, något som i princip inte förekommer i fall av LVU.

Jag föreslår därför en ny placeringsform för socialtjänsten! En delad placering mellan det biologiska hemmet och familjehemmet, som gör en slags "storfamilj". Samverkan ska inte ske på frivillig väg utan vara under ledning av särskilt tilldelade familjeterapeuter eller socialsekreterare.

Detta för att inte barnen ska förlora kontakten om de biologiska föräldrarna är delvis fungerande. Det kan exempelvis vara psykisk sjukdom som går i "skov" där det kan fungera under flera månader av året att barnen faktiskt bor hemma. Eller situationer där en förälder under en viss period sitter i fängelse, eller är under behandling.

Som det är idag innebär i vissa fall att barnen helt förlorar kontakten med sina biologiska föräldrar vilket kan leda till vilsenhet och även problem i familjehemmen när barnen kommer upp i tonåren. I Uppsala kommun skulle detta kunna genomföras som ett försöksprojekt. Modellen för "Social Impact Bonds" som Göran Hägglund lanserade i SvD häromdagen kan vara ett sätt att genomföra detta projekt på, väl värt att titta på. Det skulle i så fall engagera företag eller ideella organisationer i processen, något som vi redan är vana vid i vår kommun genom den så kallade utmanarrätten.

1 kommentar:

Anonym sa...

ditt förslag är inte lönsam för5 tjlnstemän.LVu tvångsomhöndertagande görs inte för barnens skull.Barnen används som stridsvapen, ofta, mot föräldra som var olydiga och ska tystas ner. Det är föräldrar som inte politsk korrekat,som stör någon kommunanstölld, tille x, kritiserar fröken för mobbning av barn eller kritiserar någon granne för att den lyssnar på högsta volym heavymetal musik på nätterna och knarkar,men den råkar vara lokal polisens brorsan....så familj anms till socialen som kommer hitta anledning för att bortföra barnen hemifrån och bli av med jobbigga grannar eller med jobbiga föräldrar.Det används LVU tvångsomhändertagande för, eftersom just det används tvång, våld och hot mot barnen och mot förldrar i samband med tvångsomhändertagande,för att skilja dem åt,för att de inte vill ju skiljas.