Vi har nu precis röstat med 38-32 (1 frånv) om att inte ge styrelseordförande Erik Weiman en anmärkning för att han gett tidigare landstingsdirektören Erik Hemmingsson ett avgångsvederlag trots att denne officiellt självmant gått i pension. Länsrätt (och kammarrätt) har konstaterat att Erik Weiman inte gjorde något formellt fel, utan handlat utifrån den delegering vi i landstingsstyrelsen gett honom.
Att ge delegering är att ge ett förtroende. Vi har i Alliansen har, till skillnad från 5 av 6 landstingsrevisorer förtroende för att Weiman fattade ett utifrån hans horisont bra och rimligt beslut. Delegeringen är inte återtagen till landstingsstyrelsen, och att nu tycka om det moraliskt riktiga i detta avgångsvederlag anser jag inte vara en fråga för revisionen, utan en politisk fråga. Visst kan man ha synpunkter på den kultur av bonusar och fallskärmar som har funnits och delvis finns i Sverige, men jag tror att vi håller på att få en upprensning på detta område. Dock är det lite tragiskt när man från en pressad socialdemokrati försöker ta poänger på när borgerligheten faller in i den kultur som man under så många år varit med och byggt upp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar