Amy Coney Barrett utfrågas i Senaten
Det blev en intensiv debatt på min privata facebooksida angående att jag hade svårt att välja mellan Trump och Biden. Antingen blev jag kölhalad för att jag inte tydligt tog ställning för Trump, eller hade många väldigt svårt att förstå att jag överhuvud taget kunde se något positivt hos Donald Trump.
En sak jag nämnde i UNT är att jag tror Trump, eller snarare det republikanska partiet, är bättre för USA. Ett tydligt exempel på detta är nomineringen av den nya domaren till USA:s Högsta Domstol, Amy Coney Barrett. Jag har under veckan vid ett tillfälle gått in och följt utfrågningen av Coney Barrett. Det var väldigt intressant.
Ted Cruz, Senator från Texas
Utfrågningen illustrerar politiken
Utfrågningen av Amy Coney Barrett (ACB) i Senaten illustrerar väldigt tydligt politiken i USA, och ger dessutom en väldigt sympatisk bild av de politiker som är aktiva på hög nivå i det landet. De är alla vältaliga, engagerade och pålästa. De refererar till värdefrågor som sällan nämns i svensk debatt. Exempelvis visar utfrågningen hur viktig familjen är, då bakom ACB hela familjen med man och sju barn (varav två adopterade från Haiti) satt bänkade. Många av frågorna rörde också ACB:s familj, tro och bakgrund, något som inte skulle förekommit i Sverige.
Jag kom in just precis innan Ted Cruz, tidigare presidentkandidat som tyvärr förlorade mot Trump 2016 i primärvalet, skulle ställa sina frågor. Det var särskilt intressant med tanke på att Cruz själv är jurist och har drivit frågor ända upp till Högsta Domstolen (och vunnit).
Vidare fick jag höra Dianne Feinstein, äldst i Senaten (87) och invald för Kalifornien 1992. Och slutligen Amy Klobuchar, Minnesotasenator som var en av konkurrenterna till Joe Biden under Demokraternas primärval.
Amy Klobuchar, Minnesotasenator
Alla utfrågare passade på att skicka med sina egna synpunkter - och vi har ett tydligt val mellan höger och vänster i amerikansk politik. Utfrågningarna blev en uppenbar del av den pågående valrörelsen, och som sagt mycket informativ och ett sätt att lära känna de olika toppolitikerna i USA bättre. Det är inte bara president som ska väljas 3/11 utan också en tredjedel av senatorerna.
Amerikansk politik följer en annan skala
Det är inte lätt att utifrån en svensk kontext bedöma och iaktta amerikansk politik. Så här skrev jag på min Facebook-sida angående detta:
I en svensk kontext är det väldigt svårt att tala om Trumps, eller den republikanska politikens positiva sidor, eftersom Sverige är så präglat av vänstertänkande, liberalism och socialdemokrati. Det amerikanska samhället och sättet att fungera är väldigt främmande för många svenskar. Det var också därför som väldigt många lämnade Sverige på 1800-talet, för här var "för trångt" både rumsligt och andligt. Tyvärr finns denna ådra kvar i Sverige (tillsammans med alla svenskar som blev kvar). Man kan bara ha en tanke i huvudet åt gången, Sverige är paradiset på jorden (eller en "humanitär stormakt" som man uttrycker det), och vi vet för det mesta det bästa för allt och alla. Jag efterlyser lite mer ödmjukhet - från alla. En bärande del av kristdemokratisk ideologi är ofullkomlighetstanken. Vi klarar inte att skapa ett helt fullkomligt samhälle - det är både Sverige och USA exempel på.
Syftet att UNT tar upp frågan är naturligtvis att visa sina (ofta liberala) läsare att det finns politiker som stödjer republikaner och till och med Trump, och därmed kunna hoppas avskräcka läsarna att stödja dessa politiker. Och jag förstår att det inte är så lätt att i svensk kontext se några positiva sidor med Trump. Läste dock en intressant
intervju i DN med Trumps tidigare sekreterare Madeleine Westerhout. För att vara en person som stått i hans absoluta närhet under flera år så uttrycker sig hon ändå förvånande positivt. I vilket fall som helst skulle jag kalla det överord som Uppsalas kommunstyrelseordförande Erik Pelling uttryckte det till
UNT efter förra valet av Trump 2016 - "Det är en fascist i amerikansk förpackning som har fått makten. Det är fruktansvärt..."
Viktigt med konservativa domare
Varför ser jag då Trumps nominering av Coney Barrett som så viktig? Jo, i USA är Högsta Domstolen uttolkare av konstitutionen - och domare som ACB tillhör den skola som anser att detta är just vad HD ska göra - uttolka det som är moraliskt rätt eller fel. I USA är den naturrättsliga skolan betydligt starkare än i Sverige, som tillsammans med exempelvis Tyskland har en stark rättspositivistisk tradition ("Det som lagstiftaren, dvs Riksdagen, beslutar - är också det som är rätt"). Vi behöver en stark väktare för naturrätten - de principer som bland annat är formulerade i Europakonventionen, eller USA:s
"Bill of Rights". Religionsfriheten är utgångspunkten för den första punkten i detta tillägg till USA:s konstitution (antagen 1791 - medan konstitutionen antogs 1776 redan), något som också Ted Cruz tog upp i sin utfrågning av ACB.
Ett argument som återkommande framkom mot ACB var att hon skulle vara ett hinder för "Obamacare" - Affordable Care Act - som ska behandlas av domstolen i november. Hon svarade väl - att hon avser att följa lagen när det gäller det domslutet. En annan sak som lyfts är att hon skulle vara ett hot mot "kvinnors rättigheter" - och då tolkar jag att det är den infekterade abortdebatten som slår igenom i rapporteringen. ACB är katolik och har engagerat sig "pro-Life" som är den mer abortkritiska polen i debatten där den andra, "pro-Choice", företräds huvudsakligen av vänstern och demokrater. Abortfrågan är en väldigt svår fråga - men man kan i alla fall konstatera att den amerikanska rättstillämpningen, som tillåter abort under hela graviditeten är fjärran till och med från svensk abortpraxis som strikt begränsar möjligheten att få abort till den tid fram till att barnet själv är livsdugligt. Paulina Neuding har skrivit en tänkvärd krönika om just detta i Dagens Samhälle för något år sedan. (
"Radikal syn på aborter på 'goda' sidan i USA"). Jag har ingen farhåga att Amy Carey Barrett skulle vara något som helst hot mot grundläggande mänskliga rättigheter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar