Har precis noterat att det är kalabalik i Strängnäspolitiken fyra månader efter valet. Kristdemokraternas gruppledare Hélèn Brodin Rheindorf lämnar partiet och går över till (M) - men sitter kvar i fullmäktige. Hennes partikamrat Mats Werner lämnar också politiken. Och i Strängnäspartiet petar man sin gruppledare Margit Urtegård. En stridbar norska som jag träffat ett par gånger.
Det är väl kanske inte så konstigt att inte man klarat att hålla ihop Alliansen i Strängnäs - och behålla makten tillsammans - när man nu ser att allt krackelerar på det här viset. Trist förstås, men som jag brukar säga "politik är en tuff bransch".
Hélèn som jag annars inte har något negativt att säga om tycker jag dock borde lämna fullmäktige. Att påstå att man sitter på ett personligt mandat är tveksamt. Det är alltid ett parti som valt att lyfta fram vissa personer (om man nu inte är uppkryssad från 10-plats på listan eller så). Möjligen är en sak att vara "opolitisk", men har man väl gått in i ett annat parti tycker jag det är fel att ockupera en plats för det ursprungliga partiet. Samma sak hände här i Uppsala förra perioden när Annette Stavenow, numera aktiv centerpolitiker under hela mandatperioden satt kvar på ett (KD)-mandat.
Ska man nu tvunget byta parti bör det ske med kanske en mandatperiods karens. Som fallet var med Gustaf von Essen som från tidigare riksdagsman för (M) fram till 2002 väntade ända till 2006 innan han gick in som förtroendevald och kommunalråd för Kristdemokraterna i Uppsala.
Fler bloggar om Strängnäs: David Aronson (V), David Bergström (PP)