1/ Ekonomi - att hejda kostnadsgaloppen.
2/ Utanförskapet - att lotsa människor ut i studier och arbetsliv, inte minst nyanlända svenskar
3/ Barn och ungdomar - vi satsar bland annat på mindre grupper i förskolan, och att ett barnperspektiv präglar kommunens verksamhet
När det gäller ekonomin presenterade vi nyligen Alliansens grundplatta - där vi säger nej till de rödgrönas skattehöjning och den kostnadsgalopp de ger startskottet för.
Det är totalt ohållbart att tillåta kostnadsökningar under nästa år med 4,8% - vi sätter gränsen till 2,8%.
Det är nu vi måste ta fighten mot kostnadsökningarna, inte slå oss till ro och få en dubbelt värre utmaning att gå igenom om ett eller två år. En skattehöjning löser inga problem, utan tvärtom skapar det problem. (se två inlägg om detta i UNT - Hans Jansevik och Hans G Karlsson)
Alla som arbetar inom och för kommunen gör säkert det bästa de kan. Men frågan är om alla har rätt uppgifter, och om alla, speciellt administrativa, rutiner och dokumenteringar behövs? Vi ser det inte som orimligt att man systematiskt går igenom kommunens administration och sparar 10% i genomsnitt på den. Alltså inte ute i skolor, på äldreboenden och på bygglovsenheten. Utan just på administrationen - beställarkontor, mellanchefer, stödfunktioner och liknande.
Låt mig ge tre exempel som illustrerar problemet. I Uppsala kostar en förskoleplats 133.500 kr/år. Det är 8.000 kr mer än rikssnittet. Med drygt 10.000 förskoleplatser motsvarar det 80 mnkr. Det är mycket pengar. Då kanske man kan tänka att det beror på att vi har så hög kvalitet? Nja, jämför man med Jönköping som ligger på ungefär samma kostnadsnivå, ja då har de 4,8 barn per anställd. I Uppsala är siffran 5,4 barn per anställd. Och när det gäller andel av personalen med pedagogisk högskoleutbildning, ja då har de 86% mot 46% i Uppsala. Vi har alltså varken högre personaltäthet eller mer utbildad personal trots att vi har så mycket högre kostnader. (se debattartikel av B Moraeus i UNT 3/10)
Nästa exempel gäller korttidsplatser inom äldreomsorgen. Enligt Kolada, kommunens system för att mäta ekonomin, så kostar en korttidsplats 3.466 kr (2014). Men om man tittar på vad kommunens egenregi får betalt för att tillhandahålla varje plats så ligger ersättningen från Äldrekontoret på mellan 1500-1800 kr. Vart tar andra halvan av kostnaderna vägen?
Slutligen informatörer. Dagens samhälle skrev om detta i somras och påpekade de att antalet informatörer i kommunsektorn har ökat med 100% på 10 år. I Uppsala har vi med våra 62 informatörer 3/100.000 inv. Om vi skulle komma ner till snittet på ca 2/100.000 inv. så skulle vi kunna spara ungefär 20 tjänster motsvarande 10 mnkr.
Jag säger inte att det är just detta man ska spara pengar på - poängen är att illustrera att vi ligger högt i kostnader, och att vi därför måste arbeta med att åtminstone komma ner i kostnader i nivå med jämförbara kommuner.
I det privata näringslivet får man ibland skära ner stora delar av organisationen för att få lönsamhet i verksamheten. Jag tror det skulle vara välgörande att gå igenom hela administrationen och verkligen fundera över vad man faktiskt skulle kunna ta bort om man måste spara 10%. Låt oss nu ta ledarskapet för vår kommun, innan det är för sent!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar