I UNT skriver jag, Magnus Wikberg och Anna-Karin Vaz Contreiras om att Uppsala behöver vara tillgängligt för alla. Som det är nu trängs bilister undan på bekostnad av andra trafikanter, vilket försvårar tillgänligheten till city för inte minst många landsbygdsbor.
Så här är texten:
Uppsala ska vara en levande stad, en stad där människor enkelt kan ta sig till butiker, restauranger, arbetsplatser, kultur, föreningsliv och besöksmål. Men då måste staden också vara tillgänglig. För Kristdemokraterna är det självklart att framkomlighet och mobilitet ska gälla alla – gående, cyklister, funktionsnedsatta, kollektivtrafikresenärer och bilister.
Tyvärr går S-V-MP-styret i motsatt riktning. Parkeringsplatser försvinner, gator byggs om och framkomligheten i centrum begränsas steg för steg. För den som bor i innerstaden och kan cykla fungerar det nog, men för många andra Uppsalabor är bilen inte ett bekvämlighetsval – den är en förutsättning.
Parkeringar på Österplan och Väderkvarnsgatan har försvunnit, på Fyristorg tas de bort under sommaren med den tydliga ambitionen att göra borttagandet permanent. I hamnen är planen att de centrumnära P-platserna ska försvinna. Samtidigt höjs parkeringsavgifterna kraftigt.
Stadskärnan får nu avgift dygnet runt, boendeparkeringen höjs med 75 procent i Rosendal och Ulleråker höjs taxan med 700 procent. Det är inte en varsam justering. Det är en tydlig politisk signal: det ska bli svårare och dyrare att använda bilen i Uppsala.
Kristdemokraterna säger nej till den utvecklingen.
Vi vill se en politik som utgår från människors vardag. Alla bor inte vid en busshållplats med tät turtrafik, eller har möjlighet att cykla eller gå långa sträckor. Barnfamiljer, äldre, personer med funktionsnedsättning, hantverkare och landsbygdsbor behöver kunna nå innerstaden på ett enkelt sätt. Dessutom borde människor kunna bo i staden även om de är i behov av en bil.
Det är också en fråga om centrumhandelns framtid. Restauranger, butiker och andra verksamheter i city konkurrerar redan med externa handelsplatser där parkering ofta är enkel och gratis. Företagarna i centrum sätter tillgänglighet och parkeringar som nummer 1 och 2 i åtgärder man vill se från kommunen. Om kommunen bara tar bort parkeringsplatser, höjer avgifter och försvårar framkomligheten riskerar styret att försvaga just den levande stadskärna man säger sig vilja stärka.
Självklart ska Uppsala utvecklas med bättre gång- och cykelmiljöer, fler träd, vackrare torg och bättre kollektivtrafik. Men utveckling får inte betyda att kommunen envetet tar bort fungerande parkeringsmöjligheter och stänger gator utan att erbjuda rimliga alternativ.
Kristdemokraterna har i nämnder och fullmäktige konsekvent lyft behovet av framkomlighet, tillgänglighet och alternativ. Vi har gjort initiativ om fler infartsparkeringar och pendlarparkeringar för dem som bor utanför tät kollektivtrafik. Vi har också drivit på för bättre kringfartsleder, så att trafik som har målpunkt utanför city, inte ska behöva pressas genom stadskärnan.
Det behövs en helhetsplan. Vi har 50 000 i vår kommun som bor på landsbygden – de ska inte stängas ute från innerstaden. Den som har svårt att gå ska inte hänvisas till lösningar som bara fungerar för den som har full rörlighet.
Styret talar ofta om att parkeringsavgifter ökar tillgängligheten. Men tillgänglighet handlar inte bara om omsättning på parkeringsplatser. Det handlar om att människor faktiskt kan nå stadens utbud, både fysiskt och till en kostnad som inte gräver stora hål i plånboken. Det handlar om att parkeringar finns nära handel, restauranger, torghandel och besöksmål. Det handlar om att personer med funktionsnedsättning kan känna trygghet, orienterbarhet och framkomlighet.
Kristdemokraterna vill ha ett Uppsala där människor kan röra sig fritt och där olika transportslag fungerar tillsammans. Vi säger nej till en politik där bilen steg för steg trängs bort utan att vardagen för Uppsalaborna tas på allvar.
