I dag är det internationella kvinnodagen. En utmärkt anledning för oss i den manliga halvan att gratulera och visa vår uppskattning för alla fantastiska kvinnor i den andra halvan. I alla fall är det så man firar i Ryssland - alla kvinnor får blommor.
Men, denna dag ger också en påminnelse om mer allvarliga problem, något som jag bland annat för två år sedan tog upp i denna blogg ("värna svenska kvinnofriden")
Sedan dess har vi sköljts över av #metoo, under hösten och vintern. Nu har dock tiden gått, och risken finns att #metoo börjar falla i glömska. I dag kom första reaktionen från "kulturprofilen" (vars avslöjande satte hela Svenska Akademin i gungning) genom att dennes advokat Björn Hurtig uttalade sig till DN.
I Norge väntar Arbeiderpartiets tidigare vice partiledare Trond Giske på att tiden ska gå så att han takt med den så småningom ska kunna komma tillbaka till politiken. Det som hände i hans fall var att runt jultid kom avslöjande om en massa oegentligheter från hans sida gentemot kvinnor i olika partisammanhang. Det hela kulminerade genom att hans kollega som vice partiledare, Hadia Tajik, läste upp ett av dessa vittnesbörd om övergrepp på ett partistyrelse möte. Något som ledde till att han sjukskrev sig och så småningom även avgick från posten som vice partiordförande.
En slående skillnad mellan Norge och Sverige är att där är det mycket mer accepterat att försvara Trond Giskes (m fl) övergrepp med att hans version måste få komma fram och genom anspelningar mot Hadia Tajiks agerande som innehåller både rasistiska och könsnedsättande undertoner. I Sverige har vi sett väldigt få exempel på att män (och kvinnor för den delen - jämför den senaste "Wallrup-affären" inom vänsterpartiet) försvarat sitt agerande. De enda jag kan komma på är Lars Ohly, som på grund av detta lämnade (V), och Staffan Heimerson, Aftonbladetkrönikören som jämförde #metoo med Stalins utrensningar.
På samma sätt som hedersvåld (#glömaldrigpelaochfadime) tenderar att relativiseras och bortförklaras från olika håll, så kan även våld mot kvinnor alltså relativiseras och bortförklaras. Den som gick ut för hårt i frågan kunde innan #metoo bli stämplad som moralist, något som även Kjell Magne Bondevik, Norges tidigare kristdemokratiske statsminister påpekade när jag lyssnade på honom i Jönköping i lördags. En stämpel som dock inte längre kan sättas på oss som tar upp detta problem i den politiska debatten. Låt oss därför aldrig glömma #metoo-vittnesbörden, på samma sätt som vi aldrig ska glömma Pela och Fadime (jag återkommer om hedersvåldet)!
Visar inlägg med etikett kvinnodagen. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett kvinnodagen. Visa alla inlägg
fredag 9 mars 2018
onsdag 8 mars 2017
Förbättra kvinnors villkor utan feminism
Det är en dag då vi tillsammans kan ta tag för att förbättra kvinnors villkor. Ett sådant steg är att öka tryggheten på gator och torg så att inte kvinnor ska behöva tveka över om de kan vistas i vårt offentliga rum under kvällar och helger. Ett annat är att arbeta med värdegrunden i samhället, och att se till att ingen diskrimineras i arbetslivet på grund av exempelvis kön.
Vänstern i Uppsala kommun väljer tyvärr att förfalla till plakatpolitik. För FI tycks den viktigaste frågan för att öka jämställdheten vara vilka ord som de kommunala tjänstemännen använder under arbetsdagen. Nu ska vi till exempel inte säga "tjänsteman" utan "tjänsteperson" föreslår kommunens vänstermajoritet på kommunstyrelsen idag. Jag hade önskat att vi hade ägnat oss åt viktigare frågor.
Så här motiverade vi vårt avslag:
En av Kristdemokraternas hjärtefrågor är att alla människorska ha lika möjligheter och förutsättningar att leva goda liv. Att motverka olika förtryck såsom sexism och rasism sker dock inte främst genom att ändra könssuffixer i den kommunala organisationen, utan genom aktiva attitydförändringar med utgångspunkt att alla är lika mycket värda och ska behandlas lika.
Uppdatering: på mötet valde majoriteten att kompromissa med övriga allianspartier och dels avslå motionen från FI, och dels ta fram en lathund för könsneutralt språkbruk. Detta efter att nyheten om att "tjänsteman" inte längre skulle användas i kommunen hade kablats ut över hela Sverige. Nu ska i stället "tjänsteperson" bara användas "synonymt med" tjänsteman, inte ersätta. Sedan var det förstås intressant att se hur vänstern (och övriga alliansen) försökte ta åt sig äran att överträffa FI i språk-förslag, långt innan ärendet kommer upp i kommunfullmäktige, där FI är representerade.
(se UNT, SVT mm)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)