Vi inom Allians för Uppsala yrkade i båda fallen för en närmare dialog mellan i ena fallet Uppsalas alla föreningar och i andra fallet med våra lokala trossamfund.
När det gäller föreningarna hörsammade vänstermajoriteten våra förslag, och ändrade på förslaget så att utredningen (som går att läsa via ovanstående länk) nu kommer att tillställas alla föreningar via e-post så att de kan vara mer delaktiga i processen. Ännu är det inte klart vilka förslag på åtgärder som faktiskt kommer att bli resultatet av utredningen. Vi kristdemokrater poängterar dock betydelsen av att servicen ska bli bättre och mer lättillgänglig för föreningarna. En del är redan på gång, Uppsala är en pilotkommun för införandet av ett nytt nationellt IT-system för föreningarna.
Gustaf von Essen och Ebba Busch Thor, mina företrädare, arbetade hårt för att utveckla dialogen med föreningslivet i Uppsala, och fick bland annat till LÖK, lokal överenskommelse för föreningslivet. Den kommer nu att omförhandlas och uppdateras inför 2018, och vi kommer naturligtvis att följa upp nära att det blir en faktiskt förbättring för kommunens relation med föreningslivet!
När det gäller den andra frågan om samverkan med trossamfunden så valde dock majoriteten att säga nej till att låta förslaget gå på remiss till de lokala trossamfunden. Det är för mig obegripligt varför man inte vill efterhöra vad våra lokala kyrkor och samfund tycker om att ingå i denna samverkan. Initiativet kommer visserligen från Svenska kyrkan, genom domprosten Annica Anderbrant, och sägs vara förankrat i Uppsala Kristna råd. Men ingen av de icke-kristna samfunden har fått ge några synpunkter innan detta råd inrättas. Min inställning är att man bör få med så många som möjligt, som vill ha en dialog med kommunen. Det ville dock inte vänsterpartierna eftersom de valde att begränsa samfund som kan ingå till de som får bidrag genom myndigheten Nämnden för statligt stöd till trossamfunden (se ovanstående bild). För övrigt en myndighet som just nu utreds av regeringen.
På kommunstyrelsen berättade Markus Lagerquist (M), som jobbar med dessa frågor på riksdagen, att det innebär att varken Uppsalas största frikyrka, Livets Ord, eller Jehovas Vittnen, som också har en gudstjänstlokal i Uppsala kommer att få någon fråga om att ingå. Vad jag kan förstå genom en snabb titt på SST:s lista över trossamfund kommer inte heller Mormonerna (Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga) som har en kyrka i Uppsala, eller Bahai, som var företrädda på den senaste LÖK-dialogen att få ingå heller. Judiska trossamfundet har ingen synagoga i Uppsala, men dock en judisk förening - frågan är hur de kommer bli behandlade i det här sammanhanget?
Nej, här borde majoriteten ha en annan öppenhet och förståelse för betydelsen av de religiösa samfundens roll i samhället. När kommunen har dialog med samfunden är det i första hand som företrädare för sina medlemmar som kommunen möter dem, och därmed borde målet vara att fånga in så många trossamfund som möjligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar