måndag 23 mars 2015

Regionfavorit i repris

Idag skriver min gamle bekante Ardalan Shekarabi på DN debatt om att vi ska genomföra den regionreform som stötts och blötts så mycket de senaste åren. Jag har ju skrivit ett antal gånger om detta här (se "Äntligen börjar kartritningen" 2011 och "21 blir 11" 2012), och tycker det är bra om nu den nya S-MP-regeringen äntligen kan ro detta i land. Inte så lovande kanske med tanke på att det återigen är landstingspolitikerna som får tillbaka bollen. Den har legat där länge utan något resultat.

Tror det är viktigt (som vanligt) att vårt eget län, Uppsala, är aktivt här. Jag tror att hela huvudstadsregionen skulle gynnas av ett samgående mellan Uppsala, Västmanlands och Sörmlands län. Vi får då en liknande region som i många andra europeiska länder såsom Frankrike (Ile-de-France), Tyskland (Brandenburg), Österrike (Niederösterreich) etc. Städer som Uppsala, Västerås och Eskilstuna har väldigt mycket gemensamt, framförallt närheten till Stockholm, och skulle kunna samarbeta betydligt bättre runt kollektivtrafik och infrastruktur, men även exempelvis sjukvård. Sedan får vi se hur det går med Gävleborg / Dalarna och Örebro / Värmland. Det är som sagt inget lätt pussel att lägga.

fredag 13 mars 2015

Kommunalråd i Uppsala

Igår berättade Radio Uppland om att jag kommer att ta över för Ebba Busch Thor under hennes planerade föräldraledighet i maj.

Sedan jag senast skrev om partiledarfrågan har otroligt mycket hänt, och idag kan vi gratulera Ebba Busch Thor till det oerhört starka stödet av distrikten (bland annat Forssmeds hemmadistrikt Jönköping) och av en enig valberedning.

Vi kan nu se fram mot en "Kunnig, kompetent och klok kapten för Kristdemokraterna" som valberedningens ordförande Chatrine Pålsson Ahlgren uttryckte sig. Alf Svensson går i Expressen så långt som att tala om Ebba som en framtida statsministerkandidat.

Lukas Berggren ser det hoppfulla i att nu sossetidningen Aftonbladet ser rött. Och jag håller med - är det några som är "underlivsfixerade" är det RFSU och kvällspressen. Vi kan också konstatera att Eko-redaktionen lyckats göra det IGEN - ta upp halva intervjun med frågor som vänstermedia älskar att dra fram (liksom partiets motståndare) - men ekot får ett strålande svar av Blekinge Läns Tidnings Erik Hultgren "Ännu ett Ekot-haveri".

Se även SVT, Aftonbladet och gärna även den beskrivning som jag gett av Ebba i Världen Idag

Kan inte låta bli att också här lägga en länk om Ebba till min barndoms lokaltidning Värnamo Nyheter

onsdag 11 mars 2015

Ulf Ekman i hetluften

På bilden ovan syns Ulf Ekman på den spårvagn i Göteborg där han kom till tro på Gud en majdag för snart 45 år sedan.

Han har sedan gjort en makalös resa, via studenprästarbetet i Svenska kyrkan, ledningen för Livets Ord under 30 år och nu sedan något år som nybliven katolik.

Förra veckan intervjuades Ulf Ekman av Anna Hedenmo  i "Min Sanning". Tyvärr blev det i långa stycken mer en politisk intervju, med tuffa och ihärdiga motfrågor, än ett porträtt av personen Ulf Ekman. Jag lämnar därför politiken och de svåra frågorna därhän här. När det gäller min syn på katolicismen och olika kristna kyrkor skrev jag ett inlägg i samband med nyheten om makarna Ekmans konvertering.

Det jag däremot tycker är intressant är just Ulf Ekmans personliga trosvandring, som började där på 5:ans spårvagn i Göteborg. Och en bra spegling av denna trosvandring kan vi göra i personen Göran Skytte. Han intervjuade själv Ulf Ekman 1990, något som blev en hållpunkt i hans egen vandring att bli en kristen, något man kan läsa mer om i boken "Omvänd" med flera böcker av Skytte.

I nedanstående klipp kan vi ser hur slående lika upplevelser Ekman och Skytte har av sina respektive omvändelseprocesser, även om de kom i väldigt olika skeden av livet.

Här är Ulf Ekmans bloggkommentar om programmet "Min Sanning"

Här är också en annan person som berättar om sin omvändelse, Thomas Idergard, tidigare MUF-ordförande mm.

tisdag 3 mars 2015

Vänstern väljer vårdslöshetens väg

Nu signalerar vänsterregeringen att de överger den väg som under 20 år borgat för stabila svenska statsfinanser och som fått ner vår statsskuld från 70 till 40% av BNP. Det har varit ett hårt arbete, och inte en enkel väg. Ja man skulle till och med kunna säga att Alliansens fasthållande vid denna strama linje till slut kostade dem regeringsmakten under trycket från populistpartier som vill att vi åter ska dra på oss spenderbyxorna.

Med detta lägger sig regeringen platt för sina vänner fackföreningsrörelsen och vänsterpartiet som båda vill att Sverige ska börja låna igen. Bostadsbyggandet måste vi visst få fart på, där har facken helt rätt. Men det löser vi inte genom att åter börja pumpa in statliga subventioner i byggsektorn och därmed snedvrida marknaden, utan i stället genom att i kommunerna lägga till rätta för ökat byggande genom en aktiv mark- och plan-politik, genom att motverka de skadliga kartellbildningarna inom byggsektorn (både när det gäller byggföretag och fackförbund) och genom att öppna för att stimulera en växande byggarbetskraftssektor genom utbildning och avregleringar. Se gärna Agendadebatt mellan Caroline Szyber och Mehmet Kaplan som får svara för varför det går så trögt för regeringen på bostadsområdet. Jag tror bostadsministern borde ägna dessa frågor större uppmärksamhet än att resa runt till Turkiet och andra länder och prata utrikespolitik.

Vi ser på punkt efter punkt hur den nuvarande regeringen vill gå in och detaljstyra samhället med politiska beslut. Människor ska inte få välja vilka organisationer de ska stödja, utan i stället ska detta beskattas och staten (S-MP-regeringen) ska bestämma vilka organisationer som ska få stöd. Människor ska inte få välja hur de tar ut föräldraförsäkringen utan det ska staten (S-MP-regeringen) bestämma om. Människor ska inte själva få bestämma om de tycker det är värt att bo i ett lite mer bullerutsatt område utan det ska staten (S-MP-regeringen) avgöra vad som är skadligt och inte. Det sistnämnda är för övrigt ett tydligt exempel på bostadsminister Attefalls tryck att öka byggandet, som nu bromsas upp av Kaplan & Co (i november, i januari, i februari, och ännu ser vi ingen bullerförordning).

"Den som är satt i skuld är inte fri" sa Göran Persson när överskottsmålet infördes 1997 och det var kloka ord. Tack och lov har "nya Socialdemokraterna" och MP en stabil minoritet, även med stöd av överbudspartiet V. Så vi kan hoppas att Alliansen med hjälp av det oberäkneliga SD kan sätta stopp för de värsta slöseribesluten från den nya regeringen och behålla en ansvarsfull linje när det gäller statsfinanserna.

Se Alliansens kritik i Expressen